Hetvägg – en semla på vift

Semlorna har återigen tagit plats på tronen och under en period får andra bakverk stå i skymundan för den mäktiga semmelfamiljen. Klassiska semlor trängs med olika sorters hybridsemlor i montrarna på kaféer, bagerier och konditorier och hos vissa av dem kan man även beställa hetvägg.

Traditionen med hetvägg sträcker sig tillbaka till 1400-talet och 1500-talets Tyskland där man innan själva bakningen kokade degen i salt vatten. Därefter bakades bullarna med kummin som krydda och så formades de som ett kors eller kilform. Det är också från den här kilformen som ordet hetvägg kommer, ett lån från tyskans Heissewecken som betyder varma kilar.

När man åt dem gröpte man ur bullen och blandade det urgröpta brödet med smör. Blandningen kokades och lades tillbaka i bullen. Rika konnässörer kryddade Heisswecken med kanel, och det var vanligt att man serverade de varma bullarna i en djup tallrik eller skål, övergjutna med varm mjölk.

I Sverige började hetväggen sin långsamma vandring upp genom landet på 1600-talet och fick starkast fäste där det odlades vete då vetemjöl då det var en viktig ingrediens. På 1700-talet blev hetväggen populär i Mälardalen och i och med att det nu var billigare med socker började en del lägga socker i smörmassan och även blanda ned kanel. Även mandel blev mer allmänt som då stöttes eller maldes ned i bullens inkråm.

Nu började även bullarnas form ändras, de blev större och började sakteligen ta den form vi känner igen idag. Först i början på 1900-talet hittade hetväggen upp till Norrland och runt 1930 började den vispade grädden bli vanlig i semlan.

Det påstås ibland att den svenske kungen Adolf Fredrik ska ha dött av alltför många hetväggar som han åt på fettisdagen den 12 februari 1771. Sanningen är att han dog av ett slaganfall efter att ha ätit en gigantisk måltid bestående av ostron, hummer, surkål och hetvägg. Kungens dödsfall väckte starka känslor mot hetväggen och skalden Johan Gabriel Oxenstierna förde fram att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.

Själv har jag aldrig förstått mig på varför i all sin dar man skall ta ett vacker bakverk och dränka den i varm mjölk och därefter tugga i sig en bulle som blivit mjuk och alldeles geggig! Varför?

Om du är sugen på hetvägg så går det oftast att beställa på kaféer, bagerier och konditorier. Fråga personalen så hjälper de säkerligen till med ditt önskemål. Om det mot all förmodan inte går att beställa, köp med dig en semla hem och fixa din hetvägg själv.

Läs även
Högtryck på Nolbygårds ekobageri – ett besök i semmelverkstan
Möt 25 hantverksbagerier om årets semmelsäsong
Semmelsnack med stjärnkonditorerna 
Semmelsnack med Mattias Ljungberg

✶✶✶

Om Robbans bästa
Fikabloggen Robbans bästa drivs av mig Robert Kwok. Jag startade upp bloggen 2013 och skriver om den svenska fikakulturen och allt däromkring. Bloggen är helt oberoende, inga betalda samarbeten och jag skriver med ett lättare språk för att alla ska känna sig inkluderade. Jag skriver även artiklar till svensk och internationell media och till övriga företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen.

Hör gärna av dig om du har något på hjärtat antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.