Hetvägg – en semla på vift

Det här med hetvägg, är det någon som fattar grejen med det? Ta en stor bulle, full med mandelmassa och grädde och därefter dränka den stackars semlan i varm mjölk. Varför?

Traditionen med hetvägg sträcker sig tillbaka till 1400-talet och 1500-talets Tyskland där man innan själva bakningen kokade degen i salt vatten. Därefter bakades bullarna med kummin som krydda och så formades de som ett kors eller kilform. Det är också från den här kilformen som ordet hetvägg kommer, ett lån från tyskans Heissewecken som betyder varma kilar.

När man åt dem gröpte man ur bullen och blandade det urgröpta brödet med smör. Blandningen kokades och lades tillbaka i bullen. Rika konnässörer kryddade Heisswecken med kanel, och det var vanligt att man serverade de varma bullarna i en djup tallrik eller skål, övergjutna med varm mjölk.


Foto: Anders Adermark
.

I Sverige började hetväggen sin långsamma vandring upp genom landet på 1600-talet och fick starkast fäste där det odlades vete då vetemjöl då det var en viktig ingrediens. På 1700-talet blev hetväggen populär i Mälardalen och i och med att det nu var billigare med socker började en del lägga socker i smörmassan och även blanda ned kanel. Även mandel blev mer allmänt som då stöttes eller maldes ned i bullens inkråm.

Nu började äve bullarnas form ändras, de blev större och började sakteligen ta den form vi känner igen idag. Först i början på 1900-talet hittade hetväggen upp till Norrland och runt 1930 började den vispade grädden bli vanlig i semlan.

Det påstås ibland att den svenske kungen Adolf Fredrik ska ha dött av alltför många hetväggar som han åt på fettisdagen den 12 februari 1771. Sanningen är att han dog av ett slaganfall efter att ha ätit en gigantisk måltid bestående av ostron, hummer, surkål och hetvägg. Kungens dödsfall väckte starka känslor mot hetväggen och skalden Johan Gabriel Oxenstierna förde fram att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.
.
Själv har jag aldrig förstått mig på varför i all sin dar man skall ta ett vacker bakverk och dränka den i varm mjölk och därefter tugga i sig en bulle som blivit mjuk och alldeles geggig! Varför?
.
Foto från Mattias Ljungbergs bok Är semlan en semla. Köp boken på Bokus eller Akademibokhandeln,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.