Hjälp – mina bakverk krymper!

Har du noterat att emballage och paket med exempelvis kaffe, kaffefilter, skorpor, bröd, choklad, glass och bakverk börjat krympa? Det kallas för krympflation och innebär att du betalar mer för mindre. Fusket som många tillverkare inom livsmedelsindustrin ägnar sig åt är inget annat än lurendrejeri och ett hån mot oss konsumenter.

Det är en väl beprövad metod för att höja priset inom handeln berättar Richard Wahlund, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm för Råd & Rön. Man gör det på produkter där konsumenter är medvetna om prisnivån och där prishöjningar som konsumenterna märker av direkt leder till minskad efterfrågan. Man är rädd för att höja priserna för att då kan konsumenterna reagera starkt och vända sig till konkurrenterna. Istället låtsas man som om det regnar, minskar innehållet eller förpackningarna och hoppas att konsumenterna inte märker det.

Richard menar att företagens förhoppning är att människor inte ska notera minskningen av innehållet. Tanken är att vi inte alls ska upptäcka att förpackningarna krymper, utan tycka att de är billigare än föregående exemplar och konkurrenterna.

Foto och kreatör: Shay Aaron

Typexemplet är kaffe, en produkt där vi har bra koll på priset och där det dessutom är stor konkurrens mellan olika märken i hyllan. Höjs priset på en sort är det lätt att byta till en annan. Men en förändring av vikten eller volymen är inte lika lätt att lägga märke till. Det handlar om små förändringar på fem till tio procent.

Det finns studier på hur stora förändringarna av förpackningarna måste vara för att vi ska notera dem. Den exakta procentsatsen skiljer för olika varor, men ligger förändringen inom gränsen har vi svårt att upptäcka den, säger Richard Wahlund. Det är helt enkelt väldigt svårt att minnas hur stor en förpackning var tidigare. Speciellt när vi inte kan jämföra den i butiken med den tidigare förpackningen, den försvinner ju i samma stund som den nya förpackningen tar plats i hyllan. Köper du något en gång i månaden är det jättesvårt att märka skillnaden på den fysiska förpackningen från tillfälle till tillfälle, säger Richard Wahlund till Råd & Rön.

Foto och kreatör: Shay Aaron

Sveriges konsumenter har skrivit ett flertal inlägg om krympflation som de anser är lurendrejeri och som vilseleder konsumenter från att göra informerade val. Redan för två år sedan skrev deras generalsekreterare Jan Bertoft ett blogginlägg och varnade för att det här kommer fortsätta om vi konsumenter inte protesterar.  

Statistikmyndigheten SCB följer också det negativa fenomenet krympflation och har så gjort under ett flertal år. De har sedan 2015 redovisat statistik på varor med störst årlig krympflationseffekt och där är kaffe en av de varor som påverkats mest av krympflation.

Jag kommer väl ihåg vilket ståhej det blev 2017 när Gevalia fick för sig att krympa paketen från 500g till 450g (och därefter till 425g). Det blev starten till ett kaffeuppror och arga konsumenter röt till. Vissa Ica-handlare valde att minska sina volymer med upp till 30 procent som en protest mot att Gevalia höjde priset och minskade innehållet. Kan man tjäna 50 gram per paket så är det mycket pengar för företaget. Men redan 2015 hade Zoegas och Löfbergs gjort likadant och minskat sina förpackningar. Zoegas skrev inför sin paketminskning att de ville ”bevara våra blandningar intakta och fortsätta erbjuda kaffe av absolut högsta kvalitet relanserar vi vårt malda bryggkaffesortiment i en lite mindre förpackning om 450 gram”

Jag som konsument förstår att priser med jämna mellanrum behöver justeras på grund av exempelvis ökade kostnader men när man medvetet krymper en förpackning utan att informera oss konsumenter och dessutom inte sänker priset, ja då är det inget annat än lurendrejeri.


Det går knappt en dag utan att media skriver om krympflation och det gäller för alla möjliga livsmedelsvaror såsom mat, dryck och hygienartiklar. I de allra flesta fall råder total tystnad från tillverkarna gentemot oss konsumenter. Ibland kan de lägga ut en notis på deras hemsida men vem klickar in på en tillverkares hemsida för att hålla sig ajour om senaste nytt?

Det är först när media får nys på någon produkt som drabbats av krympflation som representanter för aktuell tillverkare ställs till svars. I regel försöker talespersonen väva in alla möjliga ursäkter som är svåra att kontrollera och de vanligaste bortförklaringarna är ”uppdaterad design”, ”nya miljövänliga förpackningar”, ”nya recept”, ”kundfeedback”, ”främjande av etisk handel” samt ”bra ur ett hälsoperspektiv”.

Utöver krympflation så behöver vi konsumenter även vara uppmärksamma för snikflation, vilket betyder att priset är densamma men att råvarorna ersatts mot billigare av sämre kvalité . Så även om priset är densamma för en vara som drabbats av snikflation så är värdet reducerat.

Foto och kreatör: Shay Aaron

Nu är krympflation inget svenskt fenomen. På engelska heter det shrinkflation och även om fenomenet får en hel del uppmärksamhet nu så har den här typen av neddragningar pågått under en längre tid. Det går inte att ständigt höja priserna för till slut väljer konsumenterna billigare produkter. Vad gör tillverkarna då istället? Jo, de minskar förpackningarna med bibehållet pris och så håller de tummarna för att inte konsumenterna uppmärksammar det.

Men shrinkflation handlar inte enbart om att minska förpackningar. I USA har flera hotellkedjor börjat dra ned på städningen och att ej heller tvätta handdukarna varje dag. Även frukostbufféerna har i vissa fall krympt och inköpen av billigare råvaror ökat. Som kund betalar du lika mycket som tidigare men får betydligt mindre. I det här fallet kan man säga att shrinkflation och skimpflation går ihop då det sistnämnda ordet syftar till när företag snålar på kvaliteten på produkten eller tjänsten.

Termologin shrinkflation sägs ha myntats av den amerikanska ekonomen och teknikentreprenören Pippa Malmgren som 2009 använde ordet när hon beskrev bruket att dölja ökningar av de priser som konsumenterna betalar genom att minska kvaliteten eller kvantiteten på produkten de får. Vilket är en form av dold inflation.

I USA presenterades en undersökning i augusti där konsumenter tröttnat på krympflationen som många av de stora tillverkarna ägnar sig åt. Om du vill ha mer information om undersökningen så kan du ta del av mat- och dryckesanalytikern Emily Moquins inlägg här. Även CNBC har skrivit om undersökningen här.

Foto: Lara Williams/Getty Images

Pensionärernas riksorganisation, PRO, gjorde nyligen en undersökning där de granskat prisskillnaden mellan små och stora förpackningar och kommit fram till att små förpackningar i medeltal är 36 procent dyrare för kunden än stora förpackningar av samma vara. Krympflationen beskrivs som den vidrigaste lurendrejeri någon hittat på i paritet med de gamla hästhandlarna som sålde gamla orkeslösa hästar uppfräschade med diverse medikamenter! Kan livsmedelsproducenterna på allvar tro att vi konsumenter ska lita på dom i fortsättningen? Knappast skriver PRO.

Det handlar det inte om att jag opponerar mig mot prishöjningar, det är tystnaden som oftast råder när man medvetet minskar förpackningar med bibehållen prisbild. Vi konsumenter betalar således mer för mindre. I slutändan handlar det om vinstdrivande företag som vill hitta sätt att öka marginalerna på sina produkter. Det finns inget regelverk som säger att företagen inte får krympa sina förpackningar så länge storleken på förpackningsinnehållet tydligt framgår.

Det du som konsument kan göra för att undvika att bli lurad av krympta förpackningar är att hålla koll på varans jämförelsepris. Att vara konsument är inte helt okomplicerat. Utöver att hålla koll på faktiska priser (och jämförelsepriser) skall vi vara närapå livsmedelsexperter för att kunna förstå innehållsförteckningarnas betydelse. Och nu skall vi även behöva vara uppmärksamma på paketets vikt. Föregående veckas glass med 10 glasspinnar kanske denna vecka enbart innehåller 5 glasspinnar. Men priset är densamma som föregående vecka. Känner du dig lurad?

Anser du att du blivit vilseledd av inköpt vara?
Du kan anmäla varan/produkten/företaget till Konsumentverket här. Vid anmälan går handläggaren igenom din anmälan och bestämmer om de ska granska företaget eller produkten. Om Konsumentverket bedömer att ett företag bryter mot någon av lagarna som de har tillsyn över och om det har betydelse för många konsumenter, kan konsumentverket inleda ett tillsynsärende mot företaget. När ett tillsynsärende inleds kontaktas företaget och i första hand vill Konsumentverket få företaget att själva rätta till felet. Skulle Konsumentverket inte komma överens med företaget kan ärendet gå vidare till domstol.


✶✶✶

Om Robbans bästa
Fikabloggen Robbans bästa drivs av mig Robert Kwok. Jag startade upp bloggen 2013 och skriver om den svenska fikakulturen och allt däromkring. Bloggen är helt oberoende, inga betalda samarbeten eller sponsrade inlägg. Jag skriver även artiklar till svensk och internationell media och till övriga företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen.

Hör gärna av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.