Semlans dag

Fastlagsbulle, fettisdagsbulle, hetvägg eller semla, kärt bakverk har många namn och idag förväntas vi smälla i oss närmare fem miljoner semlor, inte illa! Fettisdagen inleder (tillsammans med fläsksöndag och blå måndag) en längre fasteperiod med katolskt ursprung. Fastlagen är de tre dagarna som är precis före själva fastan. Fastan i sin tur är de drygt 40 dagarna före påsk som man fastar. För att klara av det så hade man alltså tre dagar på sig att festa ordentligt, äta mycket och ofta fet mat. Man la helt enkelt upp ett lager med fett i kroppen inför de fyrtio dagarnas fasta. Fettisdagen var inte bara en dag med god mat, det ansågs också vara brytningspunkten mellan vinterhalvåret och sommarhalvåret.

Semlan, bakad på vitt mjöl med vispgrädde och mandelmassa, började bli vanlig först under 1900-talets början. Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl. En anledning till att den moderna semlan inte bakades och åts annat än undantagsvis, var att vitt mjöl i bondesamhället var ytterst ovanligt, liksom socker och att äta vispad grädde. Från 1800-talets mitt är den vanligaste beteckningen på hetvägg fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. I dag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor.

1924551_659854797387307_1651517600_nedited

Numera börjar en del butiker sälja semlor redan innan jul och sedan pågår försäljningen ända fram till skärtorsdagen, ur led är tiden! Sedan har flera bagerier och konditorier tagit fram semlor i diverse förklädnader som anpassats till årets olika säsonger som exempelvis den somriga somlan med jordgubbsfyllning.

Jesper Långsström gillar att hålla på traditionen och i nedan klipp visar han två olika sätt att fylla en semla. Recept på Jespers semlor finner du här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.