Vad är kulturspannmål?

I år hade vi en varm och solig sommar som började redan i maj och de flesta av oss var nöjda och glada. Men den ihållande värmen tärde på naturen och de flesta grödor tog stryk vilket ledde till dåliga skördar och foderbrist.

Men det finns faktiskt grödor som är uthålliga och som klarade av sommarens påfrestningar någorlunda bra och det är de ursprungliga spannmålen som exempelvis emmer, spelt och borstvete.

Men hur är det med kunskapen inom kulturspannmål? Förutom några mindre studier är den faktiska kunskapen om kultursorternas näringsinnehåll, hälsoaspekter och lämplighet för brödbakning fortfarande begränsad.

Men nu skall det bli ändring på det för under fyra år skall det forskas på kulturspannmålens roll för ekologisk spannmålsproduktion och konsumtion. Det är forskare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Högskolan i Kristianstad som tillsammans med branschens aktörer, såsom mat- och växtforskare, bönder, mjölnare och bagare som skall slå sina kloka huvuden ihop.

Ett av målen är att öka andelen producerad och konsumerad mat från ekologisk odling och projektledare för forskningen är Karin Gerhardt (SLU) som även är bagare och driver Änglyckans cafè i Norduppland. Läs mer om forskningen här.

Foto: University of Hohenheim – T. Würschum

Intresset för äldre kulturspannmål är på uppgång. Kulturgrödorna klarar torkan bättre, är mer motståndskraftiga mot sjukdomar och så innehåller de mer näring. 

För cirka 12 000 år sedan började människor odla spannmål, med tiden uppstod korsningar mellan odlade och vilda gräs, de bästa fröerna valdes ut för vidare odling.

Spannmålsodlingen spred sig med människorna. I Sverige odlades enkorn och emmer under stenåldern, korn dominerade odlingarna under brons- och järnåldern. Andra modernare vetesorter tillkom efter hand.

Mellan 1800-talet och 1970-talet bedrevs en spannmålsförädling i Sverige, med fokus på olika områdens jordtyper och klimat, på resistens mot sjukdomar och god smak. Detta resulterade i stabila sädessorter och stor mångfald.

Efter andra världskriget försvann intresset för lokalanpassade sorter, användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel ökade. Intresset för lokalanpassade och naturligt resistenta spannmålssorter minskade – man ville maximera avkastningen. Detta resulterade i att många av de gamla sädessorterna gick förlorade.

Kulturspannmålen som vi har i dag härstammar till stor del från Nordiska genbanken. Forskaren Hans Larsson har väckt fröerna till liv och under flera år har han provodlat och vidare förädlat spannmål från genbanken. Hans Larsson har involverat hundratals odlare i Norden som har fortsatt förädlingen.

Ekonomiska föreningar som Wästgötarna och Gutekorn odlar i dag kulturspannmål och producerar mjöl till bagerier runt om i landet.

Källor: Allkorn, Wabro kvarn, Gutekorn

Härligt bröd från Marqus Östin, Järna bageri

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.