Är verkligen stenmalet och surdeg vägen till hållbarhet?

Vackra bilder på stenmalet bröd, inte sällan surdegsbakat är vanligt förekommande i alla slags (sociala) medier. Men ur ett hållbarhetsperspektiv är det rätt ointressant. 

Det är att sila mygg och svälja kameler om fokuset på bra och hälsosamt bröd främst handlar om malningsmetod, surdeg eller kulturspannmål. Många kan tycka att stenmalet låter mer nyttigt, men det är bara en metod för att krossa kärnorna. Den stora och betydelsefulla hälsoskillnaden ligger i stället i om du väljer ett siktat mjöl eller ett fullkornsmjöl. Fullkorn, oavsett om det är malet, krossat eller helt förebygger ohälsa mest av all mät.

Det snurrar sedan någon vecka tillbaka en TT-artikel om möjliga fördelar och nackdelar med stenmalet och valsat mjöl. Undertecknad citeras om att det är ganska ointressant i det större perspektivet, det vill säga vad vi behöver äta mer av för både planeten och hälsans skull.

Att mat inte bara är näring  utan också kultur, arv, vanor, identitet, statusmarkör, minnen plus säkert lika mycket till hindrar inte att mjöl- och även hela kolhydratdebatten tar in de större frågorna, alltså om hur vi ställer om för att äta mer hållbart. 

Det finns inget av det vi äter som är så bra för hälsan som just fullkorn. Och att få många att äta bara lite mer fullkorn kan ge stora hälsoeffekter, faktiskt mer än om några få ändrar sig mycket.

Dessutom är fullkornsbröd något av det mest klimatsmarta som finns.  Det finns mängder av fler fördelar som till exempel att det klassas som proteinrik krismat. 

Den stora och betydelsefulla hälsoskillnaden vid val av olika slags mjöl ligger i om du väljer ett siktat mjöl eller ett fullkornsmjöl. Fullkorn, oavsett om det är malet, krossat eller helt, förebygger hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och tjock- och ändtarmscancer.

Intresset och fascinationen för surdegs-och stenmalet bröd är lätt att förstå. Vad triggar inte känslor kring matdofter- och smaker såsom nybakat, rejält och gott bröd?

Det är samtidigt inte rimligt att aspekter som inte har några belägg för att vara mer hälsosamma tar de platserna och i gemene mans öron kan verka vara de viktigaste istället för att det helt enastående fullkornsbrödet som har gedigen evidensbaserad rygg lyfts fram som det super food som det verkligen är, i ordets rätta bemärkelse.

Att mat inte bara är näring utan också kultur, arv, vanor, identitet, statusmarkör och minnen hindrar inte att mjöl- och även hela kolhydratdebatten tar in de större frågorna, alltså hur vi äter mer hållbart.

Skillnaderna mellan valsat och stenmalet mjöl beskrivs i nämnda TT-artikel ovan och finesserna med surdeg är många. Läs ’Surdegens många ansikten’.

Med surdeg i fullkornsbrödet blir det allra bäst då surdegen tar upp näringen i fullkornet bättre.

Siktat mjöl
Betyder att bara mjölkroppen är kvar. Kliet, groddarna, och skaldelarna är borttagna.
Fullkornsmjöl
Har alla delar av kornet kvar.
Fullkorn
Har egenskaper som gör det till mest klimatsmarta och hälsosamma vi kan äta, samtidigt.
Allt om fullkorn

✶✶✶

Text: Maria Sitell, Leg dietist, folkhälsovetare och kommunikationschef, Brödinstitutet.
Inlägget publicerades 2 mars på Brödinstitutes hemsida och jag har fått Marias godkännande att återpublicera inlägget här på bloggen.

Om Brödinstitutet
Brödinstitutet strävar efter att vara den naturliga kunskapskällan om bröd i synnerhet och om god och bra mat för hälsan och klimatet i allmänhet. 2021 nominerades Brödinstitutet till det prestigefyllda priset Livsmedelspriset som delas ut av Livsmedel i fokus med motiveringen ”För sitt informativa sätt att möta matmyter med fakta. Brödinstitutet lyfter fram brödets förträfflighet från många olika synvinklar, som nyttigt, klimatsmart och en viktig källa till proteiner och fullkorn.


✶✶✶

Om Robbans bästa
Fikabloggen Robbans bästa drivs av mig Robert Kwok. Jag startade upp bloggen 2013 och skriver om den svenska fikakulturen och allt däromkring. Bloggen är helt oberoende, inga betalda samarbeten och jag skriver med ett lättare språk för att alla ska känna sig inkluderade. Jag skriver även artiklar till svensk och internationell media och till övriga företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen.

Hör gärna av dig om du har något på hjärtat antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.

Skriv ett svar

Din epostadress publiceras inte.