I februari presenterade Brödinstitutet sin årliga opinionsundersökning i tidningen Bröd om vad vi svenskar anser om bröd, fullkorn och kolhydrater. Och medvetenheten om fullkornets hälsofördelar verkar öka.

Bröd ses som alltmer relevant och kopplas i högre utsträckning till värden som är högaktuella i samhället.

Av undersökningen kan man utläsa att 38 procent av de tillfrågade anser att bröd är klimatsmart (28 procent 2020).

Även kopplingen mellan bröd och det vegetariska ätandet har ökat. 44 procent instämmer i att bröd är en naturlig del av en vegetarisk kost (32 procent 2020). Bröd ses också som modernt och trendigt i högre utsträckning. 28 procent instämde i det 2020, 39 procent nu. Andelen som håller med om att bröd är en fullgod måltid har ökat från 45 procent 2020 till 57 procent i år.

Bröd anses också i högre utsträckning som en räddare i vardagen när tiden och orken är knapp. Det har ökat från 59 procent 2020 till 71 procent.

Kunskapen om att fullkorn kan förbättra tarmhälsan är hög. 76 procent håller med om det.

Det finns en relativt hög kunskap om att konsumtion av mycket fullkorn förknippas med lägre risk för att drabbas av vissa sjukdomar. Däremot är det sämre med kunskapen om kopplingen mellan fullkorn och bröd. Två av tre vet inte om att man endast kan få i sig fullkorn via spannmålsprodukter.

Om fullkornsbröd finns också en del okunskap. 42 procent anger felaktiga uppfattningar om fullkornsbröd, som bland annat att fullkornsbröd alltid är mörkt.

Andelen som vill äta mer fullkorn och fibrer för att äta mer hälsosamt har ökat från 46 procent 2020 till 55 procent.

Av de alternativ som listas i undersökningen är fullkorn och fibrer det man främst vill äta mer av. 65 procent tycker att de känner sig nyttiga när de äter fullkorn. För att få i sig fullkorn är bröd det givna sättet, 67 procent uppger att de helst äter bröd för att få i sig fullkorn.

Yngre tycker att fullkorn är tråkigt och tycker inte att det är lika viktigt att äta fullkorn för hälsans skull. För att få i sig fullkorn väljer yngre pasta och ris i högre utsträckning. Här finns alltså en potential för bageribranschen att produktutveckla framåt för att nå de yngre målgrupperna.

Texten är lånad av tidningen Bröd nr 2 februari och du kan läsa mer om undersökningen i tidningen här (sid 20-21). Foton från Brödinstitutet.

Undersökningen gjordes av United Minds på uppdrag av Brödinstitutet som en kvalitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år. 1003 intervjuer genomfördes under oktober 2021. Brödtermometern har genomförts varje år sedan 2012.

Vad är Brödinstitutet?
Brödinstitutets verksamhet startade 1957 som ett samarbete mellan myndigheter och brödbranschen. Brödinstitutet strävar efter att vara den naturliga kunskapskällan om bröd i synnerhet och om god och bra mat för hälsan och klimatet i allmänhet.

Brödinstitutet lyfter fram brödets goda smak och det positiva sambandet med god hälsa och klimatsmarta val, med vetenskapen som grund. Det gör de genom att kommunicera i medier, i nätverk med personliga tränare, dietister, bagare, skolsköterskor, läkare, nutritionsforskare och många andra i samhället. Med brödet och saklighet som grund skapar de goda, hälsosamma och klimatsmarta måltidslösningar.

Brödinstitutet är ett helägt dotterbolag till branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer.

✶✶✶

Om Robbans bästa
Fikabloggen Robbans bästa drivs av mig Robert Kwok. Jag startade upp bloggen 2013 och skriver om den svenska fikakulturen och allt däromkring. Bloggen är helt oberoende, inga betalda samarbeten och jag skriver med ett lättare språk för att alla ska känna sig inkluderade. Jag skriver även artiklar till svensk och internationell media och till övriga företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen.

Hör gärna av dig om du har något på hjärtat antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.