Fettisdagen – en dag att älska


Idag är det inte vilken dag som helst, idag är det fettisdagen – en dag att älska. Från tidig otta till sen kväll levereras det semlor i parti och minut till semmeltrånande kunder. Sammanlagt kommer vi svenskar under dagen att äta cirka sex miljoner semlor (helår cirka 40 miljoner).

Nu är det inte enbart på bagerier, konditorier och kaféer som det bakas semlor utan det kommer säkerligen även att bakas en hel del hemma i stugorna också.

År 2020 åt 54 procent av svenska folket minst en semla. 35procent av dem som åt en semla blev bjudna på jobbet och 30 procent blev bjudna privat enligt branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer.

Beräknad råvaruåtgång på semlor under fettisdagen
✓ 211 ton vetemjöl
✓ 2,6 miljoner ägg
✓ 211 ton grädde (70 000 kor har mjölkats)
✓ 1 ton florsocker
✓ 42 ton smör
✓ 53 ton socker
✓ 132 ton mandelmassa
✓ 2,6 ton kardemumma
Källa: SBK

Det är sportlov i Stockholm vilket innebär att försäljningen kanske inte når de himmelska höjder som det kanske hade gjort om fettisdagen legat en vecka innan sportlovsveckan, eller en vecka efter. Det är främst företagsförsäljningen som drabbas då en hel del del människor passar på att ta vintersemester.

Givetvis kommer det ändå säljas många semlor denna dag som även går under namnet ”bagarnas julafton”. Vete-Katten brukar sälja över 24 000 semlor på sina sju-enheter, Bröd & Salt räknar med att sälja cirka 35 000 semlor på sina 15-enheter. Tössebageriet säljer mellan 6-9000 semlor och Ritorno räknar med att sälja omkring 6000 semlor. Många mindre bagerier brukar sälja mellan 1-3000 semlor denna klassiska dag.

I år kommer jag hjälpa till hos min gode vän, bagarmästare Pelle Henriksson, som driver bageri Lundmark i DN-skrapan i Stockholm och som bland annat levererar bröd och bakverk till Pontus Frithiofs-enheter i stan.

Bild från 2018 då jag var bagarlärling på Tössebageriet. Jag står med mobilen och Mattias Ljungberg showar framför DN:s fotograf Eva Tedesjö.

Semlans historia
Redan på 1500-talet bakade man semlor som dock var mer brödlikt och utan de ingredienser vi idag finner i en klassisk semla. Lär gärna mer om semlans historia på branschföreningen Sveriges bagare och konditorers hemsida här.

SO-rummet (gratis lärarresurs och landets största och mest välsorterade länkbibliotek) har också en bra historisk beskrivning av semlan som du kan läsa mer om här.

Om du vill ha en riktig djupdykning om semlans historia så kan jag varmt rekommendera att läsa Semla och samhälle – en studie om semlans förändring 1895-1955. B-uppsats av Mattias Axelsson från 2011. Läs den här.

Oavsett var du handlar dina semlor idag (eller om du bakar hemma), ät många och njut. Det är långt till badsäsongen! Semla lugnt.

✶✶✶

Om Robbans bästa
Fikabloggen Robbans bästa drivs av mig Robert Kwok. Jag startade upp bloggen 2013 och skriver om den svenska fikakulturen och allt däromkring. Bloggen är helt oberoende, inga betalda samarbeten och jag skriver med ett lättare språk för att alla ska känna sig inkluderade. Jag skriver även artiklar till svensk och internationell media och till övriga företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen.

Hör gärna av dig om du har något på hjärtat antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.