Jag är ett riktigt brödmonster som älskar alla typer av bröd och så här års äter jag en hel del vörtbröd och då helst med russin i. Jag kom faktiskt på att jag aldrig provat dopp i grytan dvs vörtbröd som doppas i varmt skinkspad och som sedan äts som tillbehör till annan mat. Saxat från Wikipedia, “Att äta bröd på detta sätt är en tradition från den tid då bröd gärna förvarades länge under sådana förhållanden att det blev hårt och svårtuggat”. Nää, detta är inget för mig, jag vill inte sjösätta mitt bröd utan det skall vara torrt och fint utan flytväst!
Någon som har superkoll på bröd i alla dess former är Catarina Bennetoft som jobbar på Brödinstitutet vars uppgift är att sprida kunskap om kost och hälsa, vilket de gör med utgångspunkten i brödet. Så har du generella funderingar om bröd och dess historia, ingredienser, bröd och hälsa (ex gluten och allergier), trender och statistik så finner du många svar på deras hemsida. På nästa sida kan du läsa Catarinas gästinlägg om vörtbröd.
Ingen jul utan vörtbröd
Vörtbrödet är för många en julfavorit i brödkorgen – och ett exempel på hur vi vid vissa högtider, som till exempel jul, byter ut eller kompletterar våra vardagsbröd med riktigt klassiska brödsorter.
Nu till jul fylls brödhyllorna i både butik och hos hantverksbagarna med klassiska, kryddiga, saftiga och smakrika bröd. Vörtbröd är ett exempel på en brödsort vars försäljning skjuter i höjden kring högtider, framför allt till jul men också till påsk.
Vörtbröd har vi ätit i Sverige, och i vissa delar av Finland, sedan 1600-talet. Vört, pomerans, anis, kryddnejlika, ingefära och fänkål är de kryddor som ger brödet sin speciella smakkaraktär, liksom vörten som gett brödet sitt namn. Kardemumma och kanel kan också ingå i receptet. I södra Sverige smaksätts vörtbrödet även med russin.
Vört är en restprodukt som fås vid ölbryggning. Förr i tiden var det främst till jul, påsk och i samband med skördefesten i september som öl bryggdes och i det gamla bondesamhället togs allt ätbart tillvara. Så det var naturligt att vörtbröd traditionellt serverades vid dessa högtider.
Vörtbrödet blev populärt bland annat för sin karakteristiska kryddning och sötma från skållning och vört. Det var först när vi i slutet av 1800-talet började odla sockerbetor och därmed fick mer allmän tillgång till sirap, som bröden sötades. Också det ett skäl till vörtbrödets populäritet eftersom man till vardags framför allt åt osötade bröd.
Även idag är vörtbröd först och främst en favorit till jul, då vi ofta byter brödsorter i vår brödkorg. Brödet som används till dopp i grytan är oftast ett vörtbröd. Vörtbrödet förekommer också kring Påsk men är inte lika vanligt längre och förekommer inte alls under tidig höst.
Hur mycket vörtbröd äter vi?
Vi äter ca 3,1 miljoner vörtbröd under året av dem säljs 76 % till jul. Den siffran gäller dock bara det bröd som säljs i livsmedelsbutik och innefattar inte det bröd som köps i det lokala bageriet eller det man bakar själv.
Kuriosa om julmat
- Dopp i grytan är den rätt som endast äts till jul. Rätten har anor sedan medeltiden då man fastade ända fram till midnatt mellan julafton och juldagen. Men att doppa bröd i skinkspad ansågs inte bryta fastan.
- Förr skilde sig julens bröd från vardagens då man använde siktat mjöl, smaksatte det med bland annat vört eller saffran. Bröden har sedan vikingatid formats till figurer. En tradition som starkt lever kvar.
- Däremot har pepparkakor och klenäter blivit bundna till vår jultradition. Något de inte var före slutet av 1800-talet. Då också glöggen knöts till julens traditioner från att tidigare serverats som en värmande dryck när som helst på året. Källa: Stora Matlexikonet, Jan-Öjvind Swahn
God Jul & Gott Nytt År
Catarina Bennetoft
Pressansvarig
Brödinstitutet
Mobil: 0706-55 45 59
E-post: catarina.bennetoft@brodinstitutet.se
Hemsida: här
Skriv ett svar