Jag är glad att ha Eva-Lena Gartner från Newby Teas som gästbloggare då hon kan vägleda oss i teets underbara värld för ärligt talat råder det fortfarande stor okunskap om hur te skall behandlas. Många restauranger och caféer erbjuder billiga tepåsar (även om det blivit bättre med åren) som vi konsumenter får betala dyrt för samt att personalen många gånger inte har riktig koll på hur de skall hantera te.

Mer om detta skriver Eva-Lena om på nästa sida. Om du är intresserad av te och dess historia så vill jag tipsa om en mycket välskriven artikel som jag hittade som Amelie Rosengren, historiker och mat- och kulturskribent för restaurang.se skrivit och som du kan läsa om här.

 

Rött, grönt och svart är inte svaret på frågan, vad har ni för te?

Nu lackar det mot jul och te kryddat med en massa härliga julkryddor är väl en alldeles utmärkt dryck att förgylla helgerna med. Själv dricker jag helst vår egen Festive Blend, en blandning av svart och grönt premiumte smaksatt med kakaoflarn, apelsinskal, kanel och saffransblommor, himmelskt gott.

Nu i jultider är många ute och rör på sig och restauranger och caféer är fulla. Så tillbaka till frågan jag ställde i mitt förra blogginlägg den 11 november, vad svarar servitören när du frågar vad för sorts te de har? Förresten vi backar ett steg, för första frågan en tedrickare behöver ställa på en restaurang (eller café) är vanligtvis, har ni te?

Vilket är en befogad fråga då de flesta servitörer ställer standardfrågan, någon som vill ha kaffe? Men tillbaka till den andra frågan om vilka teer de har på restaurangen. Det vanligaste svaret är, och det här gäller även riktigt bra restauranger, vi har rött, svart och grönt. Bra där, får jag samma svar om jag frågar vad ni har ni för vin? Vi har vitt, rött och rosé, nej då får jag en vinlista. För övrigt är svart och rött te samma sak, i Kina rött och i Europa svart. Det servitören menar med rött är troligen Rooibos, en dryck gjort på bladen från en sydafrikansk buske. Då är det bara att fortsätta frågeleken:

– Vilka gröna teer har ni?
– Ehh, det är grönt.
– OK, rent eller smaksatt?
– Rent tror jag, jag ska kolla.

Jag kan rapportera att senaste gången jag beställde ett rent grönt te på en känd krögares restaurant så fick jag ett smaksatt grönt te, nej jag orkade inte klaga, för det smakade ändå inget, teet var helt dött. Det var i princip en kopp blomdoftande varmt vatten för 30 kronor.

Visst det finns några restauranger som verkligen bryr sig om te men förvånansvärt många gör det inte, eller snarare de har inget intresse att göra det. När man verkligen frågar om de vill sälja bättre te så blir svaret ofta att man säljer så lite te. Ja om man inte ens frågar om gästerna vill ha te och om man inte kan något om det man säljer så blir det ju inget sålt! Ska en gäst betala 30 kronor för en kopp te borde det ju vara ett riktigt bra te.

Jag skönjer att det långsamt sker en förändring i denna nonchalanta behandling av tedrickare ute, det skulle gå fortare om de förtryckta tedrickarna börjar säga ifrån. Varför ska vi inte få en värdig avslutning på vår måltid, eller den ultimata upplevelsen vid en fikastund. Jag var på en restaurang som till och med skrivit ut att de hade ett speciellt te på menyn men när jag frågade om teet så visste inte servitrisen vad det var. Den enda som visste var tydligen restaurangchefen men hon var upptagen.

När jag frågade en caféägare hur de tänkte runt te och kaffe så erkände han att man ofta satt i ett par timmar för att diskutera vilket kaffe man skulle ha tillsammans med kaffeleverantören, kanske Johan & Nyström, och sedan tog man 15 minuter på sig för att peka ut några teer, de tog sig inte ens tid att smaka. Så caféerna är inte mycket bättre.

Jag beställde ett franskt frukostte till min bacon & äggröra och fick ett vaniljte, hade sällskap så jag ville inte klaga, jag drack det som efterrätt istället. Ännu mer anmärkningsvärt var när jag betalade 59 kronor för ett Second flush Darjeeling. Servitören visste inte ens hur länge teet dragit när han kom in med det i kannan. Ja för att nu klaga fullt ut så var teet också av tveksam kvalitet, inte alls färskt och ganska beskt blev det också. Naturligtvis var det inköpt via deras kaffeleverantör som säkert var jättduktiga på kaffe.

Var kan man då få en god kopp te när man är ute och äter eller fikar? Ja det blir till att gå till toppetablissemangen. Jag vill bland restauranger nämna Råkultur, Esperanto och Mattias Dahlgren. Eftersom jag har Miss Voon, Operakällaren/baren och Nobis och Miss Clara Hotel som kunder vet jag att de serverar riktigt fina premiumteer där.  På cafésidan tycker jag att Espresso House har hyfsat te som de tar in direkt själva från Sri Lanka, Grand Hotels afternootea håller också hög tekvalitet. Våra teer serveras i cafémiljö bland annat på Rival Café på Mariatorget och på mysiga RC Chocolate i Sigtuna.

Jag efterlyser nu bättre te för oss tedrickare överlag när vi är ute. Ska man ta 25-35 kronor för en kopp så borde gästerna kunna få te av högre kvalitet än vad det kan köpa hem billigt själva. Här har jag har en mission så låt oss se till att vi snart kan återupptäcka tekonsten även ute på stan.

Återkommer igen om en månad och då tänkte jag skriva lite mer om själva teet, världens andra största dryck. Vet ni till exempel att det i Kina finns över 1 000 sorters Oolongteer och att det för en månad sedan såldes  2 kilo Pu-erh te i Kina för ca. 5,6 miljoner (2,3 miljoner/kilo)!

Önskar er en riktigt God te-Jul!

Eva-Lena Gardner
Sales & Marketing Manager
Newby Teas
Tel: 08-505 66 366
Mobil: 0708-88 56 46
E-post: evalena@newbyteas.se
Hemsida: här