Nu under pandemin är det många företag som har det ekonomiskt tufft och kanske kan då gräsrotsfinansiering vara en lösning för att åter få företaget på rätt köl.

Crowdfunding – eller gräsrotsfinansiering – har jag tidigare skrivit om här på bloggen och det är ett sätt som används allt oftare för att antingen få in nytt kapital för ett specifikt projekt eller en grundplåt för att starta en ny verksamhet.

Det som utmärker gräsrotsfinansiering är att många investerare, som var och en investerar valftitt belopp, samlas och sammanförs med dem som söker kapital genom en plattform på internet. Finansieringsformen är huvudsakligen regional – och ibland även nationell. Finansieringen kan t.ex. vara donationsbaserad, belöningsbaserad, lånebaserad eller andelsbaserad.

I Sverige har många företag tagit hjälp av gräsrotsfinansiering bland annat så genomförde Chokladfabriken nyligen en lyckad finansieringsrunda där man tog in 1,3 Mkr efter att 287 personer investerat i bolaget. Pengarna kommer att användas för att vässa Chokladfabrikens digitala plattform och det genom att utveckla webbhandeln och att satsa på digitala chokladprovningar.

Genom åren har bland annat Redfellas, Wheelys (läs även här), Mormor Magdas närproducerade glass, Caliente, Vika brödfabriken och STHLM Raw (numra Fern & Fika) använts sig av gräsrotsfinansiering. Även bageriet i Fritsla, Ingeborgs bageri och konditori och Café Bokrullen har använt sig av denna form av finansiering.

Gräsrotsfinansiering är en succé som idag omsätter stora belopp och förklaringen till framgången tros vara att de allra flesta tycker om att få hjälpa till att stötta någon annans dröm samtidigt som de får vara en del av att skapa något nytt. Gräsrotsfinansiering handlar således inte enbart om hjälp för att starta ett företag utan lika mycket om att be om stöd för ett visst projekt inom det aktuella företaget.

Tydlighet är A och O – det vill säga vad skall de insamlade pengarna gå till. Det är viktigt med transparens så att givarna har full insyn så att de insamlade pengarna verkligen går till det ändamål som insamlingen är till för. Givarna brukar kunna följa processen från exempelvis företagets Facebooksida där man brukar länka till sidan där insamlingen sker.

Om man exempelvis driver ett kafé/bageri/konditori så skall man sätta upp information på plats om aktuell insamling med text om dess syfte men även informera om det på företagets hemsida samt på sociala medier. Många gäster i närområdet vill säkerligen stötta sitt kvartersfik. Använd gärna stamkunder som ambassadörer för att sprida informationen.

Hur går det till?
Crowdfunding/gräsrotsfinansiering sker ofta genom en internetbaserad plattform där entreprenörer kan få kontakt med potentiella investerare och på så sätt få in nödvändigt kapital samt expertkunskaper till den egna verksamheten. Idag finns det ett flertal olika typer av gräsrotsfinansiering men det gemensamma är engagemanget och drivet. Personer som väljer att bidra med pengar till ett företag tror på affärsidén, produkten och vill stötta entreprenören.

Det kanske saknas ett bageri, konditori eller kafé i området och genom att nå ut till de boende i närområdet kan man samla in nödvändig kapital och insamlingen kan göras via exempelvis hemsidan eller Facebook. Genom att presentera sin idé på nätet får man oftast snabb respons och feedback från en dedikerad målgrupp som kan indikera om idén är bärande eller inte.

Donationsbaserad crowdfunding
Det innebär att personer skänker pengar i utbyte mot en god känsla av att ha bidragit till att hjälpa någon att exempelvis starta upp en verksamhet eller ta fram en ny produkt. Läs artikel från Breakit, 25 mars 2020 här.

Belöningsbaserad crowdfunding
Det är den sorts crowdfunding som har etablerat sig som den största och populäraste delen i USA, bland annat genom plattformar som Indiegogo och Kickstarter (som vänder sig till folk med artistdrömmar och kreativa uppslag). Sedan oktober 2014 kan man driva svenska kampanjer på Kickstarter. Genom den här sortens crowdfunding kan människor donera pengar i utbyte mot någon slags ersättning.

Delägarbaserad crowdfunding
Även kallad equity crowdfunding. Här kan personer investera pengar i utbyte mot aktier i företaget som söker kapital. Finansiärerna blir delägare i företaget som de investerar i och det innebär att vem som helst kan investera i ett företag som söker finansiering. Skillnaden med traditionella finansieringsmodeller är att equity crowdfunding bygger på att företag presenterar sig för en stor mängd investerare som där erbjuds de att bli delägare för en relativt liten investering.

Lånebaserad crowdfunding
Enskilda personer lånar ut pengar till andra personer eller företag som är i behov av pengar. Dessa lån är vanligtvis några tiotusen kronor och är ett fördelaktigt alternativ till banklån på grund av de konkurrensmässiga räntorna.

Länkar
Funded By Me – För svenska projekt
Kickstarter – Internetplattform som tillsammans med Funded By Me är populära
Pepins – Samlar privatpersoner, affärsänglar och professionella investerare för att hitta de nya bolagen som ännu inte noterats på någon börs. Det kallas även för Equity crowdfunding där du investerar i något som är meningsfullt för just dig och ges samtidigt möjligheten att tjäna pengar.
How to crowfund a coffee shop business
Crowdfunding guide -case study ”Isabellas Pastry shop” (pdf-fil från Europeiska kommissionen)
Crowdfunding case study: Honest Chocolate
Indiegogo – Den största webbplatsen för insamlingar
Flattr – Få betalt av dina läsare/tittare vilket kan passa på en blogg
Quirky – E-handelsplats för uppfinnare
Crowdfunder – Bra om du vill nå den brittiska marknaden
Startnext – Bra om du vill nå den tyska marknaden
Crowdbrewed – För mikrobryggerier
StartSomethingGood – Crowdfunding för sociala entreprenörer
Symbid – Var först ut på CrowdEqity marknaden
Crowdcube – För dig med ett start-up som vill hitta tidiga investerare främst i Sverige och Storbritannien
Investdor – Liknande erbjudande som FundedByMe men med säte i Finland

På regeringens uppdrag redovisade Finansinspektionen i december 2015 en kartläggning av gräsrotsfinansiering i Sverige och man kom då fram till slutsatsen att det finns ett behov av fördjupad analys. Detta innebär att en särskild utredning har tillsats för att kartlägga marknaden för plattformar för gräsrotsfinansiering.

Utgångspunkter för uppdraget ska vara att förbättra förutsättningarna för utvecklingen av finansieringsformen som en alternativ källa till finansiering för små och medelstora företag, att möjliggöra för individer att hitta gemensamma finansieringslösningar i allmänhet inom civilsamhället, och att säkerställa ett högt konsumentskydd och investerarskydd i allmänhet för att främja förtroendet för och utvecklingen av plattformar för gräsrotsfinansiering. Betänkande av Utredningen om gräsrotsfinansiering 2018, Regeringen.

För dig som vill läsa mer om gräsrotsfinansiering som fenomen och som betydelse för kulturlivet så har Myndigheten för kulturanalys gjort en omvärldsanalys kallad Jakten på medborgarfinansiering: en omvärldsanalys av crowdfunding. Fler värdefulla tips får du på Kreativitetsguiden.

✶✶✶

Om Robbans bästa
Fikabloggen Robbans bästa drivs av mig Robert Kwok. Jag startade upp bloggen 2013 och skriver om den svenska fikakulturen och allt däromkring. Bloggen är helt oberoende, inga betalda samarbeten och jag skriver med ett lättare språk för att alla ska känna sig inkluderade. Jag skriver även artiklar till svensk och internationell media och till övriga företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen.

Hör gärna av dig om du har något på hjärtat antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.