Handen på hjärtat, var inte våra kaffevanor enklare förr? Jag minns hur jag gick fram till kaffekannan på jobbet, där kaffet i bästa fall var hyfsat nybryggt. I sämsta fall hade det stått så länge att det fräste av garvsyra när jag hällde upp en kopp. Ändå drack jag upp alltihop, förstås. Och varje gång lovade jag mig själv att aldrig mer dricka kaffe på jobbet. Men inte gick det lång tid förrän jag stod där igen, framför kannan, redo för ännu en kopp.

Samma sak hemma – jag bryggde mitt kaffe, tog en kopp och lät resten stå kvar och dra i kannan hela dagen. Hur det smakade spelade mindre roll, det var ju koffeinkicken jag var ute efter. Känner du igen dig?

Kaffebönorna köptes förstås på stormarknaden, och det var de stora varumärkena som gällde – som Gevalia. De lanserade redan 1985 sin numera ikoniska kampanj ”Vilket kaffe bjuder du på om du får oväntat besök?”, med ett par nya annonser varje år. Under 90-talet tog de det hela ett steg längre med prisbelönta tv-reklamer och uppmärksammade installationer på Stureplan – ett smart sätt att hålla sig top of mind i kaffetörstande svenskars medvetande. Läs mer om Gevalias reklamhistoria här.

Fram till millennieskiftet var kaffe en ganska enkel historia. Det fanns bryggkaffe och snabbkaffe, punkt slut. Om man ville ha mjölk i, så tog man lite direkt ur mjölkpaketet. Ingen pratade om bryggmetoder eller specialbeställningar – variationen var minimal och det var ingen som klagade för det.

År 1982 slog café Gateau upp dörrarna till en större enhet i Ringens köpcentrum, och två år senare öppnade de ytterligare ett café på Norrlandsgatan. Där brukade jag ibland unna mig en café au lait. Gateau satsade på en lite mer exklusiv känsla – och det märktes också på priserna. Läs om Gateaus historia och familjen Christenson här.

Under 90-talet började de första kafékedjorna dyka upp, och med dem kom cappuccino och latte in på menyn. Men till en början var det få svenskar som tog till sig det italienska kaffetänket – de flesta höll sig till sin vanliga kopp brygg. Först runt 2003 började fler kaféer erbjuda de nya kaffedryckerna, men den stora latteboomen låg fortfarande ett par år bort.

År 2003 träffade jag min nuvarande fru Annie, som bott tjugo år på Sicilien. Vi försökte då hitta ett fik i Stockholm som inte bara hade cappuccino på menyn – utan faktiskt kunde göra en bra cappuccino. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Det ena stället var värre än det andra; antingen saknades cappuccino helt, eller så var den usel. Och att skumma mjölk på rätt sätt? Glöm det.

Det första stället vi hittade som faktiskt kunde göra en någorlunda bra och god cappuccino på den tiden var Espresso House, som runt 2004 öppnade en av sina första enheter i Stockholm – inne i det så kallade ”Telia-huset” vid Stureplan. Den enheten stängdes i början av 2009 när Telia skulle bygga en ny företagsentré. Lyckligtvis öppnade Espresso House en ny enhet inte långt därifrån samma år. Annie och jag hittade också några italienska kaffebarer i stan, där hantverket satt i ryggmärgen. Jag minns särskilt en liten bar vid Odenplan som vi ofta besökte. Jag har dessvärre glömt bort namnet på kaffebaren.

Kafékedjor som etablerade sig under 90-talet
Robert’s Coffee – öppnade 1992
Wayne’s Coffee – öppnade 1994
Espresso House – öppnade 1996
Coffeehouse by George – öppnade 1997
Starbucks – öppnade 2010

Från att svenskar tidigare enbart drack traditionellt bryggkaffe började plötsligt en rad nya kaffedrycker dyka upp på kaféerna. Cappuccino, latte, americano, espresso och macchiato blev snabbt populära, framför allt i storstäderna. Med tiden spreds trenden och snart var cappuccino och latte efterfrågade även i resten av landet. På arbetsplatserna började den klassiska lilla kaffekannan få konkurrens av stora kaffemaskiner, där man med en knapptryckning kunde välja sin favoritdryck. Men blev kaffet godare med dessa maskiner? Till en början var det nog tveksamt.

Specialkaffe då? 2004 öppnade Johan & Nyström i Stockholm med visionen om en bättre kaffevärld. De ville förändra kaffebranschen i stort och smått och insåg att allt kaffe som såldes i Sverige var av låg kvalitet, att bönderna fick dåligt betalt och att kaffet smakade uselt. JN växte så det knakade och snart fanns deras kaffe hos var och vartannat kafé runt om i landet kändes det som. 2015 gjorde jag en längre intervju med dåvarande grundaren och vd:n Johan Damgaard som du kan läsa här. 2016 såldes JN till Espresso House Group men varumärket lever kvar än idag. Johan Damgaard lämnade vd-rollen och bolaget 2017 och du kan läsa vad han skrev om vid sitt avsked här.

Idag är medvetenheten om kaffe betydligt större än tidigare, och fler och fler söker sig till kvalitetskaffe. Trots att vi svenskar har en lång och stark kaffetradition och ständigt rankas högt i världen bland de länder som konsumerar mest kaffe per capita, är den allmänna kunskapen fortfarande ganska begränsad. Vi är ofta konservativa i våra kaffeval. Är du inte själv ett exempel på detta? Hur ofta byter du egentligen kaffemärke eller smak? Vanans makt är stark, och det är lätt att bara plocka med sig det vanliga kaffepaketet från affären. Du vet vad du får, och gärna till ett bra pris!

I likhet med annan dryck som exempelvis te, vin och öl så finns det oändligt många olika typer av kaffe och att hitta rätt i djungeln av smaker och aromer är inte helt lätt. Visste du förresten att kaffebönan innehåller mer än 800 aromämnen? Det är dubbelt så många som i vin.

Våga ta steget utanför din bekvämlighetszon och testa nya kaffesorter och smaker. Jag förstår att det kan kännas som en djungel med alla olika kaffesmaker, men precis som med vin kan du alltid läsa på. Fråga personalen i mataffären, besök butiker som specialiserar sig på kaffe eller kaféer som är kända för sin kaffekunskap. Ett tips är också att gå med i kaffegrupper på Facebook för att få inspiration och tips.

Jag kan rekommendera att läsa mer om kaffe på Kafferosteriet Koppars hemsida där de har en bra kaffeskola som tar upp historia, världens bönor, produktion, hållbarhet, bryggmetoder, hälsa, arom och smak. Du hittar sidan här. Om du vill läsa mer om smaker så kan du läsa om det hos Arvid Nordquist här.

Unna dig nu en härligt god kopp kaffe och njut♥️

✶✶✶

Om Robbans bästa
Jag heter Robert Kwok och det är jag som driver fikabloggen Robbans bästa. Sedan 2013 har jag delat med mig av min passion för fika, tipsat om kaféer och skrivit om allt som gör den svenska fikakulturen så speciell. Jag vill förtydliga att Robbans bästa är en blogg – inte en affär där du kan beställa tårtor, landgångar, bröd och bakverk.

Jag skriver även artiklar för både svensk och internationell media, samt för företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen. Bloggen är helt oberoende och fri från betalda samarbeten, så här slipper du irriterande annonser som dyker upp överallt.

Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.