Du kanske har hört talas om kulturspannmål tidigare men vad är det egentligen för något? Jo, det är en äldre sorts spannmål som inte är förädlad för att producera maximalt och för att odlas med hjälpmedel som konstgödsel och besprutning.

Allt fler börjar få upp ögonen för kulturspannmål och små hantverksbagerier och hemmabagare runt om i landet börjar i allt högre grad använda sig av dessa spannmål i bakningen. Kulturgrödorna klarar i regel torkan bättre, är mer motståndskraftiga mot sjukdomar och så innehåller de mer näring.

För cirka 12000 år sedan började människor odla spannmål, med tiden uppstod korsningar mellan odlade och vilda gräs, de bästa fröerna valdes ut för vidare odling.

Spannmålsodlingen spred sig med människorna. I Sverige odlades enkorn och emmer under stenåldern, korn dominerade odlingarna under brons och järnåldern. Andra modernare vetesorter tillkom efter hand.

Mellan 1800-talet och 1970-talet bedrevs en spannmålsförädling i Sverige med fokus på olika områdens jordtyper och klimat, på resistens mot sjukdomar och god smak. Detta resulterade i stabila sädessorter och stor mångfald.

Foto: Zura Narimanishvili för Unsplash

Efter andra världskriget försvann intresset för lokalanpassade sorter, användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel ökade. Intresset för lokalanpassade och naturligt resistenta spannmålssorter minskade – man ville maximera avkastningen. Detta resulterade i att många av de gamla sädessorterna gick förlorade.

Kulturspannmålen som vi har i dag härstammar till stor del från nordiska genbanken. Forskaren Hans Larsson har väckt fröerna till liv och under flera år har han provodlat och vidare förädlat spannmål från genbanken. Hans Larsson har involverat hundratals odlare i Norden som har fortsatt förädlingen.

Ekonomiska föreningar som Wästgötarna och Gutekorn odlar i dag kulturspannmål och producerar mjöl till bagerier runt om i landet.

Bakad och fotad av Robert Kwok, fikabloggen Robbans bästa.

Men hur är det med kunskapen inom kulturspannmål? Förutom några mindre studier är den faktiska kunskapen om kultursorternas näringsinnehåll, hälsoaspekter och lämplighet för brödbakning fortfarande begränsad.

I februari 2024 disputerade Tove Ortman med sin avhandling ”New potential in old varieties: Using landrace cereal to meet food production challenge”. Projektet bestod av tre delar: Fältexperiment i Uppland med vårvete, försök ute på gårdar/On farm-studie med olika varianter av råg (kulturspannmål), intervjustudie med lantbrukare med erfarenhet av att odla kulturspannmål. Läs mer här.

År 2021 publicerades en litteraturöversikt där resultat från studier från hela världen sammanställts med fokus på nutritionell sammansättning och sensoriska egenskaper hos produkter baserade på äldre spannmål. Sammanställningen visade att äldre spannmålssorter, till exempel einkorn, emmer, spelt och khorasanvete är en bra källa till olika näringsämnen och att de dessutom är rika på livsnödvändiga vitaminer och mineraler, speciellt järn och zink. Artikeln i sin helhet kan du läsa här (på engelska). Projektet har även en blogg på svenska som du finner här.

I ett sexårigt tvärvetenskapligt projekt undersöker forskare från SLU och Högskolan Kristianstad tillsammans med branschfolk möjligheter med gamla spannmålssorter. Man har sett att många av de gamla sorterna har ett högre näringsämne men sämre bakegenskaper. De ger dessutom en lägre skörd och kan vara svårare att skörda och att mala ner till mjöl. Ett av målen är att öka andelen producerad och konsumerad mat från ekologisk odling och projektledare för forskningen är Karin Gerhardt (SLU) som även är bagare och driver Änglyckans cafè i Norduppland. Läs mer om projektet här.

Källor: Allkorn, Wabro kvarn, Gutekorn.

Foto från ett av mina besök hos Marqus Östin och Tina Fernlund på Järna bageri
                                     

✶✶✶

Om Robbans bästa
Fikabloggen Robbans bästa drivs av mig Robert Kwok. Jag startade upp bloggen 2013 och skriver om den svenska fikakulturen och allt däromkring. Bloggen är helt oberoende, inga betalda samarbeten och jag skriver med ett lättare språk för att alla ska känna sig inkluderade. Jag skriver även artiklar till svensk och internationell media och till övriga företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen.

Hör gärna av dig om du har något på hjärtat antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.

Skriv ett svar

Din epostadress publiceras inte.