Så här års haglar åsikterna om semlornas smak och utseende. Medier, bloggare, självutnämnda experter och hängivna semmelnördar gör sig alla hörda.

Under senare år har allt fler bagare höjt rösten i medierna mot semmeltester som de menar ger en skev bild av verkligheten. De har inget emot tester i sig men kräver att de genomförs rättvist, transparent och med yrkeskunskap. I sin nuvarande form upplever många att semmeltesterna riskerar att skada hantverket, snedvrida konkurrensen och i värsta fall äventyra små bageriers existens. Kritiken kretsar främst kring följande:

Stort ekonomiskt genomslag
Semmelsäsongen är avgörande för små bagerier. Ett dåligt eller uteblivet betyg kan innebära kraftigt tapp i försäljning, medan ett bra betyg kan skapa ohanterlig efterfrågan.

Godtyckligt urval
Det är ofta oklart varför vissa bagerier inkluderas och andra inte. Urvalet upplevs som slumpmässigt och orättvist, vilket snedvrider konkurrensen.

Subjektiva bedömningar utan tydliga kriterier
Tester bygger på personliga smakpreferenser hos ett fåtal personer. Det finns inga fastställda kriterier för vad som är en ”bra” semla.

Amatörbedömning i stället för fackkunskap
Till skillnad från andra områden (vin, bil, kultur) görs bedömningarna sällan av yrkeskunniga, trots att bageri är ett hantverk med hög kompetensnivå.

Ingen hänsyn till hantverk och innehåll
Tester jämför sällan råvaror, arbetsmetoder eller skillnaden mellan hantverk och industriproduktion, vilket missgynnar småskaliga bagerier med högre kostnader.

”Kul grej” för media – blodigt allvar för bagerierna
För tidningarna är testerna lättproducerat och populärt innehåll. För bagerierna kan utfallet påverka löner, bemanning och möjligheten att överleva ekonomiskt.

Påverkar kundernas uppfattning oproportionerligt mycket
När betyg trycks i tidningen uppfattas de som sanning, trots att de bara speglar några få personers smak.

Jag är fullt medveten om att medier i första hand jagar uppmärksamhet och klick, en reporter mäts trots allt i räckvidd. Men just därför vill jag rikta en tydlig uppmaning: tester av bakverk bör genomföras med samma seriositet, noggrannhet och ansvar som andra journalistiska texter. Ett återkommande misstag som flera lokaltidningar gjort genom åren är att först hylla en semla från ett hantverksbageri där allt produceras på plats. Vid ett senare tillfälle testar samma tidning en semla på ett kafé och ger den lågt betyg utan att inse att semlan i själva verket producerats från exakt samma bageri som tidigare rosats. När testet publiceras avslöjas detta ofta av bageriets ägare eller bagare. Ridå.

Jag har inget emot olika typer av tester av bakverk, så länge det sker på rättvisa grunder och att det finns en viss yrkeskunskap, genuint intresse och kanske lite nördighet bland testarna. Numera är det inte enbart tidskrifter som genomför tester utan även privatpersoner och influencers som delar med sig av sina tester på sociala plattformar. En del är seriösa och bra, andra rent skit på ren svenska!

Vad skall man då tänka på när man gör ett semmeltest?

• Om du skall genomföra ett semmeltest, se då till att ha klart för dig vilken typ av semla som skall testas. Om du testar en klassisk semla så skall testests samtliga semlor vara klassiska. Du skall således ej blanda in hybrider i testet.
• Juryns sammansättning är givetvis viktig. Se till att ha åtminstone 1–2 yrkeskunniga bagare/konditorer i juryn. Sedan kan juryn bestå av en reporter från aktuell lokaltidning och kanske ytterligare en person med kunskap och intresse inom fika. Om det är en mindre stad så får givetvis inte en jury-bagare/konditor testa sin egen semla vid ett test. Kör då ett blindtest (eller annan lösning).
• Bestäm hur många semlor som skall ingå i testet. Ta sedan beslut om semlorna skall budas från varje ställe som du på förhand identifierat eller om inköp görs i butik.
• Om inköp görs i butik, se då till att inköpet av semlorna sker vid ungefär samma tidpunkt under dagen
• Ha en bra lokal geografisk spridning så att även aktörer längre bort från citykärnan ges möjlighet att vara med.
• Uppmärksamma om semlans ingredienser helt eller delvis är ekologisk. Det påverkar oftast prisbilden. Schyssta råvaror ger en helt annan smakupplevelse.
• Kriterierna bör vara smak, konsistens, utseende. Även prisbild kan vägas in.
• Placeringsupplägget kan vara olika med betyg till samtliga i fallande skala. Eller 1-3, resterande placeras som fyror. Man kan även välja att enbart ta fram segraren, resterande är ”tvåor”.

Genomför gärna ett semmeltest men gör det så rättvist som möjligt. Och kanske skall du helt skippa placeringar och enbart lyfta fram vinnaren i testet?

Gå nu ut och ät en semla och stöd ditt lokala fik♥️

✶✶✶

Om Robbans bästa
Jag heter Robert Kwok och det är jag som driver fikabloggen Robbans bästa. Sedan 2013 har jag delat med mig av min passion för fika, tipsat om kaféer och skrivit om allt som gör den svenska fikakulturen så speciell. Jag vill förtydliga att Robbans bästa är en blogg – inte en affär där du kan beställa tårtor, landgångar, bröd och bakverk.

Jag skriver även artiklar för både svensk och internationell media, samt för företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen. Bloggen är helt oberoende och fri från betalda samarbeten, så här slipper du irriterande annonser som dyker upp överallt.

Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.