Smörgåstårtan, denna svenska skapelse som lika gärna kan vara en middag som ett fikabröd, en festhöjdare som är både vacker och mättande. Men hur gick det egentligen till när denna pampiga och matiga tårta tog plats på våra kaffebord? Hur gick vi från småkakor och vetebröd till lager på lager av bröd, majonnäs, skaldjur och andra kalla pålägg? Låt oss ta en resa genom historien, från de första förebilderna till dagens självklara plats i vår fest- och fikakultur.

En svensk idé med rötter i många kök
Även om vi svenskar alltid har älskat bröd och pålägg är smörgåstårtan i sin nuvarande form en relativt ung företeelse. Den är typiskt svensk i sitt tänk, matig, praktisk och perfekt när många ska samlas. Traditionen att bjuda på kalla rätter och smörgåsar vid högtider har funnits länge, men tårtan som koncept med flera lager bröd och fyllning, täckt av dekorativa garneringar började dyka upp först under 1900-talets mitt. Efter andra världskriget förändrades vardagen. Tillgången till ingredienser som majonnäs, lax, räkor, leverpastej och olika sorters skinka ökade, och vitt formbröd var standard i alla butiker. I denna nya tid av överflöd ville man ha rätter som kändes festliga men som samtidigt var praktiska att förbereda. Smörgåstårtan blev svaret, en kombination av estetik, smak och gemenskap.

Från landgång till lager på lager
Före smörgåstårtan fanns föregångare som ”landgången” och olika flerlagers ”sandwichtårtor”. Redan på 1920- och 30-talen var den så kallade randiga sandwichen populär, med både ljust och mörkt bröd, smör och ofta lax ovanpå. Men det var först på 1940-talet som rätter började likna det vi idag kallar smörgåstårta. I Stora kokboken från 1940 beskrevs en flerportioners ”sandwichtårta” i två lager med fyllning emellan och vacker garnering. Samma år gav lanthushållslärarinnan Maj Thermænius-Göransson ut ett recept på ”pyramidsmörgås”, en portionsvariant med tre lager bröd, där varje lager var lite mindre än det under, och som dekorerades med ägg, gurka, tomat och anjovis. År 1947 publicerade matskribenten Jochum (John Sjöstrand) Jönköpingstårtan i boken Alla tiders smörgåsar. Den gjordes i tre lager med smör- och leverpastejfyllning samt rå köttfärs (!), och toppades med rökt lax, ägg och gurka. Till utseendet påminde den starkt om dagens smörgåstårtor, även om smakidealen var annorlunda.

Smörgåstårtans genombrott
På 1950-talet blev begreppet ”smörgåstårta” allt vanligare. I första upplagan av Vår Kokbok från 1951, skapad av KF Provkök under ledning av Anna-Britt Agnsäter, användes ordet om en tårta gjord med ett enda brödlager, snarare som en rikligt dekorerad landgång. Den serverades i små trekantiga bitar och dekorerades med bland annat majonnäs, lax och äggklyftor. Efter krigets ransoneringar fanns en längtan efter mat med både flärd och överflöd. Smörgåstårtan blev snabbt populär i hemmen, och när konditoribranschen på 1960-talet uppmärksammade trenden blev den snart ett självklart inslag på konditoriernas menyer.

Gunnar Sjödahl och smörgåstårtans dag
En person som ofta nämns i smörgåstårtans historia är konditorn Gunnar Sjödahl. År 1965 skapade han sin version av smörgåstårtan på Wedemarks konditori, och den kom att bli stilbildande. Även om tårtan funnits i olika varianter tidigare bidrog Sjödahl starkt till att popularisera den moderna smörgåstårtan. För att hedra hans insats firas Smörgåstårtans dag den 13 november varje år, en dag då både hem och konditorier lyfter fram denna svenska kulinariska ikon.

Rekordtårtan som satte Köping på kartan
Ett av de mest färgstarka kapitlen i smörgåstårtans historia utspelade sig den 9 mars 1985 i Köping. Efter att staden kallats ”Sveriges tråkigaste” av Jan Guillou i tv-programmet Rekordmagazinet bestämde sig eldsjälen Hasse Pettersson, känd som ”Tårtgeneralen”, för att motbevisa omdömet. Resultatet blev världens längsta smörgåstårta, hela 510 meter lång, vilket gav Köping en plats i Guinness rekordbok. Händelsen blev inte bara en lokal triumf utan också ett bevis på vilken stark symbol smörgåstårtan blivit för gemenskap och fest. Historien inspirerade senare både en bok och filmen Tårtgeneralen.

Smörgåstårtans många ansikten
Även om basen är densamma med bröd, fyllning och riklig garnering, varierar smörgåstårtor enormt i smak och utseende. I kuststäder är räkor och lax standard, medan inlandet gärna bjuder på leverpastej, rostbiff eller kycklingröra. Vissa väljer klassiskt svenskt med ägg och kaviar, andra experimenterar med avokado, soltorkade tomater och kryddstarka röror. Dekorationerna är en konstform i sig: rosor av lax, citronskivor, dillkvistar, tomater, gurkslingor och färska örter, allt arrangerat för att ge en tårta som är lika vacker som den är god.

Från festbord till vardagslyx
Smörgåstårtan var en gång i tiden en festlig lyxrätt som främst dök upp vid födelsedagar, bröllop och dop och inte sällan vid begravningskaffe. I dag står den att finna i nästan varje mataffär och på många kaféer. Rätten har fått en modern renässans, ibland i lättare och friskare tolkningar, och har dessutom letat sig in på både brunchbord och företagsluncher. Trots nya smaktrender har den behållit sin folkliga charm, en härlig kombination av nostalgi, överdåd och praktisk servering.

En bit svensk matkultur
Smörgåstårtan är mer än bara en maträtt, den är en del av vårt kulturarv. Den bjuder in till gemenskap, firande och omtanke. Kanske är det just därför den har kunnat ta över kaffeborden och bli en lika självklar del av svensk fikakultur som kanelbullen.

Så nästa gång du skär en bit av denna matiga tårta, tänk på resan den har gjort, från randiga sandwiches i början av 1900-talet till Guinnessrekord i Köping och dagens färgglada festkreationer. Smörgåstårtan är en svensk ikon, skapad av många händer och fylld med lika mycket historia som majonnäs.

✶✶✶

Om Robbans bästa
Jag heter Robert Kwok och det är jag som driver fikabloggen Robbans bästa. Sedan 2013 har jag delat med mig av min passion för fika, tipsat om kaféer och skrivit om allt som gör den svenska fikakulturen så speciell. Jag vill förtydliga att Robbans bästa är en blogg – inte en affär där du kan beställa tårtor, landgångar, bröd och bakverk.

Jag skriver även artiklar för både svensk och internationell media, samt för företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen. Bloggen är helt oberoende och fri från betalda samarbeten, så här slipper du irriterande annonser som dyker upp överallt.

Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.