Häromdagen stod jag och betraktade en elegant chokladtårta på ett av stadens trendiga konditorier. Du vet, en sådan där tårta som nästan ser för fin ut för att ätas och som mer ser ut som ett konstverk.

Och ärligt talat, när åt du en Schwarzvaldtårta senast? Denna klassiker som en gång i tiden var ett självklart inslag på kalas, men som numera mest går att hitta på några få konditorier, även om den såklart går att beställa. Jag har även sett moderna tolkningar av Schwarzvaldtårtan, en slags version 2.0!

På tunnelbanan hem började jag fundera över alla tårtor jag sett under åren. Så många smaker, former och konsistenser som alla har speglat sin tid! Som 60-talist har jag verkligen sett en mängd olika tårtor komma och gå, från de där gelétäckta skapelserna till dagens konstnärliga mästerverk. Så jag tänkte: varför inte blogga om en nostalgisk tårtvandring genom decennierna?

1960-talet – Gräddigt, klassiskt och hembakat
Under 60-talet dominerades fikaborden av rejält tilltagna gräddtårtor. De byggdes ofta på sockerkaksbottnar, fyllda med jordgubbs- eller hallonsylt och generöst med vispad grädde. Bananskivor och marsipanrosor var populära inslag som satte pricken över i:et. Prinsesstårtan började sitt segertåg med sin karaktäristiska gröna marsipan, en tidlös klassiker som snabbt blev en favorit. Schwarzwaldtårtan stack ut som något nästan exotiskt med sina spröda marängbottnar, chokladspån och gräddlager – ett stänk av kontinenten på det svenska kaffebordet. Jag minns särskilt hur mormor vispade grädden och med varsam hand dekorerade tårtan med konserverade mandarinklyftor!

1970-talet – Gelé, färgexplosioner och exotiska inslag
Det glada 70-talet var smörkrämens och marängens tid. Pinocchiotårtan, även kallad Herrgårdstårta, blev snabbt en älskad klassiker med sina lager av sockerkaka, maräng, grädde och jordgubbar i en förförisk kombination. Tårtorna dekorerades gärna med färgglada cocktailbär, marsipanfigurer och citrongul grädde som gav karaktär och lekfullhet. Ananastårtor, ambrosiakakor och chokladtårtor med en touch av vuxensmak som rom eller punsch var vanliga på festborden. Under detta decennium dök även Budapestbakelsen upp, och sockerkaksbottnar fyllda med färgglad smörkräm blev något av ett tidstypiskt signum. Jag minns hur mamma dekorerade en frukttårta med ananasringar och mandarinklyftor ur burk, allt toppat med gelé som glittrade i ljuset. Jag minns så tydligt första gången jag såg en liten marsipankyckling på en påsktårta någon gång under tidigt 70-tal. Den var så söt och detaljrik att jag knappt vågade äta upp den. Istället sparade jag den omsorgsfullt i en liten ask.

1980-talet – Glass, smörkräm och smörgåstårtans guldålder
På 80-talet fick tårtorna verkligen ta plats, gärna med pastellfärgad smörkräm spritsad i rosetter och blommor. Det var smörkrämens decennium, och ibland var dekorationen nästan viktigare än smaken. Morotstårtan gjorde sitt stora genombrott, ofta toppad med ett generöst lager glasyr. Smörgåstårtan blev också en självklarhet, den dök upp på allt från födelsedagsfiranden till studentmottagningar och blev snabbt en favorit i det svenska festköket. Samtidigt började vi experimentera mer med efterrättstårtor: frysta tårtor blev trendigt, och daimtårtan var en nyhet som vann mångas hjärtan. Fruktgelétårtor med kiwiskivor och burkananas i prydliga cirklar var också populära, och maräng var fortsatt en stjärna, särskilt i Budapesttårtan som nu ofta gjordes med konserverade mandariner. Allt serverades med en känsla av att vi hade klivit in i en mer internationell och sofistikerad era. Min starkaste minnesbild? Den frysta daimtårtan som jag tyckte var vansinnigt god!

1990-talet – Cheesecake, mousse och chokladens elegans
På 90-talet tog tårtan en ny riktning, renare, elegantare och med tydligt vuxnare smaker. Jag träffade ”bagar-Pelle” 1994, han driver idag Pelle & Maries brödbutik i Sigtuna. På den tiden jobbade Pelle på NK, som inte bara var drömarbetsplatsen för varje bagare och konditor i Sverige utan också en veritabel plantskola för framtida talanger. Många av hans kollegor då är idag idel välkända namn i branschen. Jag minns att NK verkligen var spjutspetsen i Sverige när det kom till bakverk och de skapade helt fantastiska tårtor. Chokladmoussetårtor med blank spegelglasyr, hallonmousse och citronkräm blev populära inslag på dessertborden. Det handlade om lager på lager, nya konsistenser och friska smaker. Cheesecaken gjorde entré som en självklar festtårta – särskilt de kalla, no-bake-varianterna som ofta smaksattes med citron, hallon eller passionsfrukt. Kladdkakan fick också ett uppsving och utvecklades till riktiga kladdkaketårtor, ibland i kombination med mousse eller bär. Maränger och smörkräm fick nu sällskap av len mascarpone, syrliga fruktpuréer och kraftig choklad, det var lyxigt, modernt och inspirerat av det kontinentala köket. Min egen minnesbild? Första gången jag smakade en citroncheesecake och rynkade på näsan: ”Usch så syrligt!” Men det dröjde inte länge förrän jag började gilla den.

2000–2010 – Designade tårtor och cupcakes och den stora bloggboomen
Under det tidiga 2000-talet förändrades tårttrenderna radikalt. Nu skulle tårtan inte bara smaka gott, den skulle också vara ett konstverk. Amerikanska influenser gjorde entré med red velvet, cupcakes som festtårta och avancerade dekorationer i sugarpaste. Figurtårtor och våningstårtor blev populära, särskilt vid dop och bröllop. Tårtbloggar växte fram och spred inspiration i rasande takt. Allt skulle vara fotogeniskt: rosa, prickigt, pastelligt – gärna toppat med glitterpulver. Barnkalas pryddes med enhörningar och färgglada figurer, medan bröllop ofta serverade cupcakes i flera våningar som ett stilrent alternativ till traditionell tårta. Min minnesbild? En regnbågstårta där varje lager hade en egen färg, en riktig explosion för ögat.

2010-talet till idag – När minimalism möter lyx och tårtan blir konstverk
Från 2010-talet och framåt har tårtan blivit mer än bara en dessert, den är ett uttryck för stil, identitet och kreativitet. Raw food-tårtor fria från socker, gluten och animaliska ingredienser fick stort genomslag, liksom veganska alternativ med nya smakkombinationer. Parallellt växte trenden med drip cakes, naked cakes och dekorationer med ätbara blommor. Ofta skapade för att glänsa i sociala flöden. Estetik blev lika viktigt som smak. Spegelglaze, japansk minimalism och franska entremets har gett tårtan en ny dimension, där perfektion, balans och visuell skönhet står i fokus. Smakerna har också tagit nya vägar: yuzu, havtorn, rosmarin, matcha och lakrits har tagit plats bredvid klassiker som choklad och hallon. Ofta toppas tårtan med macarons, gulddetaljer eller färska blommor för en lyxig finish. Samtidigt har vi sett en revival av klassikerna – prinsesstårtan har aldrig lämnat oss, och en hembakt gräddtårta är aldrig fel.

Tårtan har alltid speglat sin samtid, från de gräddtunga klassikerna på 60-talet till dagens stilrena och designade skapelser. En del tårtor har blivit kvar som självklara favoriter, andra har försvunnit och några har gjort comeback i ny, modern tappning. Men tårtor är mer än bara bakverk, de följer våra liv, våra trender, våra firanden och våra förvandlade smaklökar. Ibland lite kitschiga, ibland så vackra att man knappt vill skära i dem – men alltid laddade med minnen och känslor.

Har du en favorittårta? Och finns det någon specifik tårta som väcker extra fina minnen för dig? Skriv en rad så blir jag glad😊

✶✶✶

Om Robbans bästa
Jag heter Robert Kwok och det är jag som driver fikabloggen Robbans bästa. Sedan 2013 har jag delat med mig av min passion för fika, tipsat om kaféer och skrivit om allt som gör den svenska fikakulturen så speciell. Jag vill förtydliga att Robbans bästa är en blogg – inte en affär där du kan beställa tårtor, landgångar, bröd och bakverk.

Jag skriver även artiklar för både svensk och internationell media, samt för företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen. Bloggen är helt oberoende och fri från betalda samarbeten, så här slipper du irriterande annonser som dyker upp överallt.

Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.