Har du lagt märke till att förpackningar med till exempel kaffe, kaffefilter, skorpor, bröd, choklad, glass och bakverk har blivit mindre de senaste åren? Fenomenet kallas krympflation och innebär att du betalar mer för en mindre mängd. Det är ett oärligt knep som många livsmedelstillverkare använder sig av – ett lurendrejeri och ett hån mot oss konsumenter.

Det går knappt en dag utan att medierna rapporterar om krympflation – ett fenomen som drabbar allt från mat och dryck till hygienartiklar. Ofta möts vi av total tystnad från tillverkarna. I bästa fall publicerar de en kort notis på sin hemsida, men hur många av oss besöker egentligen tillverkarnas hemsidor för att hålla oss uppdaterade?

Det är först när media uppmärksammar att en specifik produkt krympts som tillverkarna tvingas kommentera. Då skickas en talesperson fram som gärna levererar svepande förklaringar – ofta svåra att kontrollera. Vanliga ursäkter är ”uppdaterad design”, ”miljövänligare förpackningar”, ”nytt recept”, ”kundönskemål”, ”främjande av etisk handel” och ”bättre ur ett hälsoperspektiv”.

Men det är inte bara krympflation vi konsumenter behöver se upp för. Snikflation är ett annat växande problem, där priset på en vara är oförändrat men råvarorna har bytts ut mot billigare och sämre alternativ. Även om prislappen är densamma minskar varans egentliga värde – något som riskerar att undgå många konsumenter.

Det är en välkänd strategi inom handeln för att höja priserna, berättar Richard Wahlund, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, i en artikel hos Råd & Rön från 2020. Metoden används framför allt på produkter där konsumenterna är särskilt priskänsliga och där en tydlig prishöjning snabbt skulle leda till minskad efterfrågan. Av rädsla för att tappa kunder till konkurrenter undviker man därför att höja priset direkt. I stället minskar man innehållet eller förpackningsstorleken och hoppas att konsumenterna inte lägger märke till förändringen.

Richard förklarar att företagen hoppas att konsumenterna inte ska märka att innehållet minskar. Strategin bygger på att vi inte ska upptäcka att förpackningarna blivit mindre, utan i stället uppfatta produkterna som billigare än tidigare versioner och konkurrenternas alternativ. Ett typiskt exempel är kaffe, en vara där konsumenterna har bra prisöverblick och där konkurrensen mellan märken är hård. Om priset höjs på en sort är det enkelt att byta till en annan, men en justering av vikt eller volym är betydligt svårare att lägga märke till. Ofta rör det sig om små förändringar på mellan fem och tio procent.

Det finns forskning som visar hur stora förändringar som krävs för att vi faktiskt ska upptäcka dem. Den exakta gränsen varierar mellan olika varor, men så länge ändringen håller sig inom den toleransen har vi svårt att uppfatta den, enligt Richard Wahlund. Han förklarar att det är utmanande att minnas exakt hur stor en förpackning var tidigare – särskilt eftersom vi sällan har den gamla förpackningen kvar att jämföra med när vi handlar. Om du till exempel köper en produkt en gång i månaden är det mycket svårt att upptäcka skillnader i förpackningens storlek från gång till gång, säger han till Råd & Rön.

Marabous produkter är de senaste att krympa i storlek. Anledningen är att priset på kakao mer än tredubblats de senaste åren, till följd av extremväder och svaga skördar i de länder där kakao produceras. Även andra produktionskostnader har ökat kraftigt, enligt företaget. De flesta av Marabous chokladkakor samt vissa Daim-produkter kommer att minska i storlek med mellan 10 och 20 procent. Dessutom minskar vikten på de klassiska chokladaskarna Aladdin och Paradis från 500 gram till 410 gram. Hur prissättningen påverkas är ännu oklart.

– Det kan ske i alla kategorier, men det sker inte hela tiden, säger Fredrik Lange, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm till SvT Nyheter.

Fredrik Lange, som på uppdrag av Konkurrensverket studerat och analyserat krympflation inom svensk dagligvaruhandel, är inte särskilt överraskad över beskedet – särskilt eftersom råvarupriserna stigit över tid. Han ser det också som positivt att Marabou i förväg informerar om förändringarna.
– Det har inte alltid varit fallet historiskt, säger han i Morgonstudion (dra fram spelaren till 34,50).

Sveriges Konsumenter har under lång tid lyft frågan om krympflation, som de menar vilseleder konsumenter och försvårar möjligheten att fatta informerade beslut. Redan för fem år sedan varnade deras generalsekreterare Jan Bertoft i ett blogginlägg för att fenomenet skulle fortsätta om inte vi konsumenter satte ner foten.

Även Statistikmyndigheten SCB har följt utvecklingen av krympflation i flera år. Sedan 2015 har de presenterat statistik över vilka varor som påverkas mest, och kaffe är en av de produkter där krympflation haft störst effekt.

Jag minns tydligt vilket rabalder det blev 2017 när Gevalia valde att minska sina kaffepaket från 500 gram till 450 gram – och senare till 425 gram. Det ledde till ett omfattande kaffeuppror där många upprörda konsumenter protesterade högljutt. Några Ica-handlare gick till och med så långt att de minskade sina beställningar med upp till 30 procent i protest mot Gevalias prishöjning och minskade innehåll. Att ta bort 50 gram per paket innebär stora ekonomiska vinster för företagen. Men Gevalia var inte först – redan 2015 hade både Zoegas och Löfbergs minskat storleken på sina förpackningar. Inför förändringen skrev Zoegas att de ville ”bevara våra blandningar intakta och fortsätta erbjuda kaffe av absolut högsta kvalitet” och därför lanserade de sitt sortiment i en något mindre förpackning om 450 gram.

Som konsument har jag förståelse för att priser ibland måste justeras på grund av ökade kostnader. Men när företag medvetet minskar innehållet i en förpackning utan att informera konsumenterna – och utan att sänka priset – ser jag det som ett rent lurendrejeri.

Krympflation är långt ifrån ett unikt svenskt fenomen. På engelska kallas det för ”shrinkflation”, och även om begreppet fått allt mer uppmärksamhet på senare tid, har denna typ av smygande neddragningar pågått länge. När företagen inte längre kan höja priserna utan att riskera att konsumenterna väljer billigare alternativ, väljer de istället att minska mängden i förpackningarna – samtidigt som priset förblir detsamma. Hoppet är att vi konsumenter inte ska märka något.

Shrinkflation handlar dock inte enbart om minskade förpackningar. I USA har flera hotellkedjor börjat dra ner på städningen och tvättar inte längre handdukar dagligen. Även frukostbufféerna har i vissa fall bantats, samtidigt som man använder billigare råvaror. Som kund betalar du fortfarande samma pris, men får mindre för pengarna. Här möts shrinkflation och ”skimpflation”, där det senare syftar på att företag drar ner på kvaliteten på produkter eller tjänster för att spara pengar.

Begreppet ”shrinkflation” sägs ha myntats av den amerikanska ekonomen och entreprenören Pippa Malmgren, som 2009 använde termen för att beskriva hur företag döljer prisökningar genom att minska mängden eller kvaliteten på det som erbjuds – en form av dold inflation.

År 2022 presenterades en undersökning i USA som visade att konsumenterna tröttnat på de stora företagens utbredda användning av shrinkflation. Vill du läsa mer om undersökningen kan du ta del av mat- och dryckesanalytikern Emily Moquins inlägg här, och även CNBC har rapporterat om den här.

Pensionärernas riksorganisation (PRO) genomförde 2022 en undersökning som visade att små förpackningar i genomsnitt är 36 procent dyrare än motsvarande stora förpackningar. I sin granskning beskriver PRO krympflationen som ett av de värsta lurendrejerierna som någonsin hittats på – jämförbart med gamla tiders hästhandlare som piffade upp utslitna hästar med olika medel för att lura köpare. De ifrågasätter om livsmedelsproducenterna på allvar tror att vi konsumenter ska fortsätta lita på dem. Svaret, enligt PRO, är ett tydligt nej.

Det är inte prishöjningarna i sig jag vänder mig emot – ibland är de nödvändiga. Problemet är tystnaden och bristen på öppenhet när förpackningar krymps utan att priset justeras. I praktiken innebär det att vi betalar mer för mindre. I grund och botten handlar det om vinstdrivande företag som ständigt söker nya sätt att öka sina marginaler. Och eftersom det inte finns några regler som förbjuder förpackningsminskningar, så länge vikten eller volymen anges korrekt, kan företagen fortsätta utan hinder.

Som konsument kan du skydda dig genom att noggrant kontrollera varans jämförelsepris – priset per kilo eller liter. Men att vara en medveten konsument är långt ifrån enkelt idag. Vi förväntas inte bara hålla koll på priser och jämförelsepriser, utan också förstå innehållsförteckningar och nu dessutom vara vaksamma på förpackningens vikt och innehåll. Förra veckan kanske glasspaketet innehöll 10 glasspinnar – och denna vecka bara 5 – till samma pris. Känner du dig lurad? Det gör i alla fall jag.

Känner du dig vilseledd av en vara, produkt eller ett företag? Då kan du göra en anmälan till Konsumentverket här. När din anmälan kommit in gör en handläggare en bedömning av ärendet och avgör om det finns skäl att granska företaget eller produkten vidare. Om Konsumentverket anser att företaget brutit mot någon av de lagar de övervakar, och om det rör många konsumenter, kan de inleda ett tillsynsärende. I första hand försöker Konsumentverket få företaget att självmant rätta till bristerna. Om en överenskommelse inte nås kan ärendet tas vidare till domstol.

✶✶✶

Om Robbans bästa
Jag heter Robert Kwok och det är jag som driver fikabloggen Robbans bästa. Sedan 2013 har jag delat med mig av min passion för fika, tipsat om kaféer och skrivit om allt som gör den svenska fikakulturen så speciell. Jag vill förtydliga att Robbans bästa är en blogg – inte en affär där du kan beställa tårtor, landgångar, bröd och bakverk.

Jag skriver även artiklar för både svensk och internationell media, samt för företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen. Bloggen är helt oberoende och fri från betalda samarbeten, så här slipper du irriterande annonser som dyker upp överallt.

Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.