Vid den här tiden varje år dyker diskussionen om pepparkakor och palmolja upp, och i år är inget undantag. För mig är det egentligen ganska enkelt: rata palmoljan. Men är det verkligen så enkelt? Ja, till viss del. Det handlar om sunt förnuft, att läsa innehållsförteckningen noggrant och att samtidigt reflektera över hur våra val påverkar världen omkring oss.

Vissa företag använder så kallad RSPO-certifierad palmolja, som påstås vara hållbart producerad. Men certifieringen har fått kritik från flera miljöorganisationer, som menar att den ofta är tandlös och inte alltid efterlevs. Läs mer om det längre ner.

Så vad är det egentligen som gör palmolja så problematisk? Kort sagt: våra regnskogar. I främst Indonesien och Malaysia, men även i delar av Afrika och Sydamerika, skövlas gigantiska områden för att ge plats åt palmplantage. Oljan som utvinns används sedan i allt från mat till kosmetika. Dessutom är arbetsförhållandena på många plantager katastrofala och barnarbete förekommer.

Men hur är det då med produkter som innehåller ekologisk eller RSPO-certifierad palmolja? Endast cirka 19 procent av världens palmoljeproduktion är RSPO-certifierad. Resten produceras konventionellt, med stora påfrestningar på både miljö och människor. Hållbart producerad palmolja finns, men det är långt ifrån hela bilden.  Hållbart producerad palmolja certifieras genom olika certifieringsordningar som RSPO erbjuder.

RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) är ett initiativ framtaget av bland andra Världsnaturfonden WWF med syfte att främja en hållbar produktion av palmolja. Organisationen arbetar med certifiering av ansvarsfullt producerad palmolja vilket innebär att regnskogen inte ska stå tillbaka för nya palmoljeplantager.

Eftersom odlingen av palmolja har blivit en mycket viktig ekonomisk inkomst för länderna där den odlas är det inte säkert att en bojkott är det bästa sättet att lösa problemet med palmoljan. Då är det enligt Världsnaturfonden WWF bättre att se till att varorna man köper innehåller certifierad palmolja. Tittar man enbart på Sydostasien så räknar man med att cirka 4,5 miljoner människor på ett eller annat sätt försörjer sig genom palmoljan.

40 procent eller till och med mer av den indonesiska produktionen produceras av småbrukare. Alla bönder vill inte producera palmolja men många behöver en gröda som ger dem en inkomst. En stor del av bönderna har oacceptabla villkor och agerar underleverantörer till stora bolag, men mycket små möjligheter att påverka prissättningen. De har skulder för oljepalmsplantor, konstgödsel och bekämpningsmedel att betala av.

Utöver skogsskövling (effekterna för klimatet är förödande på sikt) som drabbar djurlivet hårt så förekommer det även barnarbete och omfattande brott mot mänskliga rättigheter.

En ny granskning från 2025 slår fast att RSPO‑certifierade palmoljeproducenter fortfarande är kopplade till skövling, torvläggning, vattenföroreningar och arbetsrättsbrott, trots sina “hållbarhets”-löften. En anmäld aktör fick kritik för att använda sig av så kallade “shadow companies” för att dölja destruktiva odlingar åt köpare i väst.

En studie från 2025 visar att endast hälften av de större palmoljeproducenterna offentligt redovisar övervakning av avskogning. Spårbarheten i många leveranskedjor är låg: endast cirka 18 % av företagen kan med säkerhet härleda oljan hela vägen tillbaka till ursprungsplantage. Det undergräver hållbarhetsanspråken rejält. Studien pekar också på att certifierade fabriker sällan köper från fristående småodlare, trots att dessa utgör en stor del av produktionen. Det gör att många odlare exkluderas från certifierade kretsar, vilket i sin tur gör att “hållbar palmolja” ibland betyder “palmolja från anläggningar med mer resurser.

Flera organisationer betraktar palmolja som en av de största drivkrafterna bakom tropisk avskogning, med omfattande förstörelse av skogar, biologisk mångfald och livsmiljöer samt ökad klimatpåverkan. Kritik riktas även mot arbetsförhållanden, det finns dokumenterade fall av tvångsarbete och barnarbete på palmplantager, även i leveranskedjor till stora konsumtionsvarumärken, skriver Reuters.

Enligt Naturskyddsföreningen duger inte RSPO-certifieringen som ej anses tillräckligt hållbar utan enbart den Kravmärkta – allt detta enligt generalsekreteraren Karin Lexén i Råd & Rön. Ekologisk palmolja produceras bland annat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och om den är KRAV-märkt bidrar den heller inte till skövling av regnskog. Det mesta av den ekologiskt odlade palmoljan kommer i dag från Sydamerika.

Vad är bäst – RSPO-certifiering eller KRAV? Jag har sedan länge sagt att det inte alla gånger är helt enkelt att vara konsument då det finns en uppsjö olika märkningar och certifieringar som mer eller mindre är obegripliga för gemene man. Vem har ”rätt” och vem skall man lita på?

Utan att ha lusläst allt material så låter KRAV som det bättre alternativet då RSPO-certifieringen genom åren stött på en hel del kritik (SvT Utrikes 2016) då den inte ansetts vara effektiv utan snarare uddlös. Det verkar även som om att många miljöorganisationer världen över underkänner certifieringen.

Greenpeace International avslöjade 2018 ett dolt ägarskap mellan världens största oljepalmsföretag – Wilmars International – och ett av företagen som skövlar regnskog. Wilmars är en av grundarna till RSPO och har lovat att inte exploatera regnskog men anlitade således ett annat företag som inte skrivit under samma krav. Över 21 500 hektar skog och torvmark hann omvandlas till plantager innan det avslöjades. Även Hufvudstadsbladet uppmärksammade de otydliga ägarstrukturerna.

2018 kom en rapport där ett antal miljöforskare från Australien och Indonesien granskat RSPO:s resultat under de fjorton år som de existerat. Rapporten går igenom hur effektivt certifikatet har varit, vilket är en dyster läsning. De som har anslutit sig till certifieringen uppvisar i stort sett samma utbredda skövling, lika dåliga villkor för arbetarna och samma dramatiska minskning av antalet orangutanger som hos de företag som inte är medlemmar. Men en sak skiljer och det är de ekonomiska fördelarna med att vara medlem. Analysen visar en stark ekonomisk tillväxt för medlemmar då de successivt har kunnat höja priset på den certifierade palmoljan. Rapportens kritik mot RSPO får också stöd av många andra miljöorganisationer och forskare. En annan rapport från Changing Market Foundation påvisar liknande inslag.

Sensmoral; RSPO-certifiering är bättre än ingenting alls men den känns väldigt uddlös mot skövlingen av regnskog samt att den omgärdas av en hel del kontroverser och tvivel.

Ingen kan göra allt men alla kan göra något och om vi konsumenter ställer krav så finns det i alla fall en möjlighet till att storföretagen lyssnar.

Enligt Naturskyddsföreningen kan du ställa följande frågor i din butik:
✓  Varifrån kommer palmoljan?
✓  Är palmoljan ansvarsfullt producerad (för detta räcker inte enbart RSPO-certifieringen)?
✓  Säljer butiken produkter med ekologisk palmolja?

Sätt press på företagen som använder palmolja i sina produkter Kräv att företaget använder ansvarsfull palmolja som är avskogningsfri, inte leder till utdikning av torvmarker eller leder till brott mot mänskliga rättigheter.

Utöver pepparkakor och pepparkaksdeg så förekommer palmolja även i glass, kakor, margarin, choklad, friterade produkter, barnmat, smink, tvättmedel, tvål, ljus, biodrivmedel. Klicka in på Naturskyddsföreningens hemsida här så finner du de varor som innehåller palmolja.

Sveriges radio P1 hade ett inslag 2020 med rubriken I palmoljans spår – om superväxten som blev en klimatbov. Lyssna här.

Länkar: Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Greenpeace Sverige, Sveriges Natur, Äkta vara, KRAV

När det kommer till pepparkakor och pepparkaksdeg, köp dem gärna på ett mindre bageri/konditori för där används i regel ingen palmolja och pepparkakorna bakas på äkta smör.

✶✶✶

Om Robbans bästa
Jag heter Robert Kwok och det är jag som driver fikabloggen Robbans bästa. Sedan 2013 har jag delat med mig av min passion för fika, tipsat om kaféer och skrivit om allt som gör den svenska fikakulturen så speciell. Jag vill förtydliga att Robbans bästa är en blogg – inte en affär där du kan beställa tårtor, landgångar, bröd och bakverk.

Jag skriver även artiklar för både svensk och internationell media, samt för företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen. Bloggen är helt oberoende och fri från betalda samarbeten, så här slipper du irriterande annonser som dyker upp överallt.

Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.