När jag drog igång fikabloggen Robbans bästa 2013 var det mest för min egen skull – ett sätt att samla tankar, minnen och dela min kärlek till svensk fikakultur. Det började som ett litet hjärteprojekt utan stora ambitioner, så att det med tiden skulle växa och nå tusentals följare känns nästan overkligt. Men här står jag idag, många år och ännu fler kafébesök senare och jag känner fortfarande samma glädje över doften av nybryggt kaffe, nygräddade bullar och att få tipsa andra fikaälskare om nya smultronställen runt om i landet.

Från hobby till passion
Allt började med att två goda vänner, varav en är bagare, tyckte att jag borde starta en blogg för att dela med mig av mina bästa fikaupplevelser. Jag har alltid varit en sån som letar efter det lilla extra: den perfekta kanelbullen, ett bakverk som är lika vackert som gott, eller ett kafé som andas värme, personlighet och omtanke. Det första året fylldes bloggen mest av bilder på bullar, bakverk, och på fikets miljö och inredning, och några trevande texter som nog inte var mycket att skryta med. Men det var starten på något som med tiden skulle växa till en riktig passion.

Så går det till bakom kulisserna
Att vara fikabloggare är långt ifrån bara att dricka kaffe och käka bullar (även om det förstås är en trevlig del). Varje inlägg kräver planering, lite textarbete och en hel del eftertanke. Jag skriver främst för för vanliga fikaälskande konsumenter, inte för branschfolk (även om många inom branschen följer mig). Det ska kännas tillgängligt, inspirerande och genuint. Instagram? Jo, jag har ett konto men där fokuserar jag mest på Händelser/Stories. Jag har aldrig jagat likes, följare eller ryggdunkningar, därav blir det numera inga inlägg på Insta. Jag skriver för att jag brinner för det, och bloggen är perfekt eftersom jag har full kontroll över innehållet utan att behöva anpassa mig efter Meta (ägare av Facebook och Instagram) och deras regler.

Recensioner och bedömningar
Efter att ha bloggat ett år började jag göra recensioner, och de fik som jag hyllade blev förstås glada. Men de som fick kritik ifrågasatte ofta mina omdömen. ibland med rätta, andra gånger inte. Med tiden växte bloggen till mer än bara recensioner. Jag ville också lyfta fram traditioner, människorna och det som gör fikat till en så viktig och älskad del av den svenska vardagen. Men det var också då jag insåg vilken makt en bloggare kan ha, något som blev särskilt tydligt när jag under tre år arrangerade Stockholms största tester av kanelbullar och semlor.

Testerna växte för varje år och fick en enorm spridning. Jag smakade av 51 kanelbullar från lika många bagerier och konditorier, och 45 semlor, alla inom Stockholmsområdet och med samma noggranna upplägg. Testerna var minutiöst planerade: jag köpte bakverken anonymt, alltid vid samma tidpunkt varje dag, och sedan följde fotografering, vägning, redigering av foton, avsmakning, poängsättning och textskrivande. Allt detta gjorde jag tillsammans med min fru Annie. Jag åt upp samtliga bakverk, vilket blev över 100 semlor och minst lika många kanelbullar vid varje test, eftersom de som fick minst tre stjärnor i första brutto omgången testades om.

Men recensioner och tester väcker också känslor. Alla blev inte glada, och en del ägare blev förtvivlade och besvikna. Vissa tyckte att mina bedömningar var orättvisa. Semmeltesterna kunde slå extra hårt mot små bagerier, där försäljningen under semmelsäsongen ofta är avgörande för hela verksamheten. Fick de en dålig recension från mig kunde försäljningen snabbt sjunka, och under de här åren fick jag flera gånger hantera oroliga och ledsna ägare.

Från att recensera till att lyfta fram
När jag startade bloggen ville jag tipsa om schyssta fikaställen jag besökt, men ganska snart insåg jag att det jag gillar inte alltid är det samma som andra föredrar. En del älskar mörkrostat kaffe, medan andra hellre dricker ljusare rostningar. Vissa vill ha kanelbullar som är höga, lätt gyllene och luftiga, andra föredrar platta, knäckiga bullar med mer tuggmotstånd. Personalen kan ha en fantastisk dag ibland, och mindre bra andra dagar. Listan kan göras lång.

Med den insikten valde jag att sluta med recensioner och betyg, och istället enbart lyfta fram olika fik runt om i landet utan att rangordna dem. Jag lade också ner mina kanelbulle- och semmeltester, något som många ägare och bagare tyckte var tråkigt eftersom mina tester uppfattades som de mest seriösa och professionella. Under perioden 2014–2016 var det främst de stora dagstidningarna som gjorde recensioner, och ofta koncentrerade de sig bara på bagerier i citykärnan. Jag bröt lite ny mark genom att göra större tester med fler deltagande bagerier och konditorier, med noggranna och rättvisa bedömningar utifrån ett konsumentperspektiv.

Idag, när någon frågar mig efter fikaförslag, brukar jag vända på frågan: Vad tycker du om? Vad är viktigt för dig? Är det kaffet som är prio ett, bullarna eller miljön? Föredrar du stadens puls eller en lugnare förort? Letar du efter specialkaffe? Ju mer jag får veta om dina preferenser, desto bättre kan jag rekommendera ett fik som passar just dig.

Bloggen har öppnat dörrar för mig
Under åren har bloggen lett till en rad spännande uppdrag. Jag har haft förmånen att skriva flera artiklar om svensk fika, både i svensk och internationell press, samt delat tips om trendiga kaféer och kaffeställen i olika tidskrifter och livsstilsbloggar. Jag har också suttit med i juryn och medverkat som projektledare för tävlingar inom mat, bageri och konditori. En av de uppdrag jag är mest stolt över var att få bli utvald som ämnessakkunnig på Regeringskansliet under Sveriges EU-ordförandeskap 2023. Det var både hedrande och otroligt lärorikt att få samordna allt från måltider och fika till detaljerna kring Utrikesdepartementets möten. Flera gånger har jag fått förfrågningar om att skriva en bok om fika, men än så länge har jag tackat nej. Kanske kommer den dagen när det känns rätt, och då vill jag göra det på mitt sätt.

Människorna är det som gör skillnad
Det som verkligen driver mig är alla möten jag får vara med om. Passionerade bagare, modiga unga entreprenörer som vågar följa sina drömmar, och små kaféer som kanske inte har de största skyltfönstren men som bakar med hela sitt hjärta. Genom bloggen har jag fått träffa fantastiska människor, och just de mötena gör allt arbete värt det. Bagare, konditorer, glassmakare, pralinörer samt kaffe- och tespecialister är ofta både passionerade och lite nördiga och det älskar jag. Många undrar hur jag kan ha det driv jag har, år efter år, trots att bloggen inte är sponsorfinaniserad utan jag bloggar på min fritid. Svaret är enkelt: passion. Precis som de brinner för sitt yrke, brinner jag för att berätta deras historia och dela den med alla som följer min blogg.

Fikats framtid
Jag ser tydligt hur intresset för fika bara växer och växer. Allt fler vill baka själva, upptäcka unika kaféer och värdesätter den lugna, omtänksamma pausen som en fika ger. Det gör mig verkligen hoppfull. För mig är fika mer än bara kaffe och bullar – det är en stund för gemenskap, eftertanke och livsnjutning. En tid för samtal och reflektion, att se en annan människa i ögonen, lägga mobilen åt sidan och ge varandra tid och uppmärksamhet.

Tack för att du läser mina inlägg
Till sist vill jag tacka dig som följer min blogg i ur och skur och alla er som skickar mejl med både tips och frågor om fika och allt som hör till den härliga och söta fikavärlden. Gå nu ut och njut av en riktigt god fika♥️

✶✶✶

Om Robbans bästa
Jag heter Robert Kwok och det är jag som driver fikabloggen Robbans bästa. Sedan 2013 har jag delat med mig av min passion för fika, tipsat om kaféer och skrivit om allt som gör den svenska fikakulturen så speciell. Jag vill förtydliga att Robbans bästa är en blogg – inte en affär där du kan beställa tårtor, landgångar, bröd och bakverk.

Jag skriver även artiklar för både svensk och internationell media, samt för företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen. Bloggen är helt oberoende och fri från betalda samarbeten, så här slipper du irriterande annonser som dyker upp överallt.

Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.