I torsdags presenterade Brödinstitutet sin årliga opinionsundersökning, Brödtermometern, som kartlägger svenskarnas syn på bröd, fullkorn och kolhydrater.

Årets Brödtermometer visar att bröd och kolhydrater kommit ut starkare efter kolhydratkrisen.
– Ungefär ett decennium efter att kolhydratskräcken var som värst har brödet, som stod i dess värsta skottglugg inte bara tagit sig tillbaka, utan står idag starkare än nånsin, säger Maria Sitell, kommunikationschef på Brödinstitutet.

Påståendet att bröd är en naturlig del av vardagskosten har den högsta siffran, 54 procent, sedan undersökningens start 2012 med en ökning med 20 procentenheter sedan 2016. I åldrarna 40–80 år är brödkärleken som högst, 88 procent

Bröd ökar i popularitet
Bröd ses som en självklarhet i svenska hem med en ökande konsumtion på 8 procentenheter de senaste sex åren (2019). 59 procent av svenskarna anser att mackor fungerar som en fullgod måltid vilket är en ökning med 29 procentenheter sedan 2012 och den högsta sedan 2012. Åldersgruppen 18-25 år utmärker sig då 70 procent äter bröd som fullgod måltid. Brödet är föga överraskande mest förekommande vid frukost där 76 procent huvudsakligen äter bröd.

De mellan 18 och 25 år väljer bröd oftare till lunch än resten av befolkningen, 23 procent jämfört med 16 procent. Samma sak för mellanmål där 33 procent i den yngre gruppen väljer bröd jämfört med 24 procent. Man anger att bröd möter vardagens utmaningar såsom tidsbrist, lite ork, går snabbt att tillreda, är lätt att anpassa efter vad som finns hemma och hälften uppger att bröd är prisvärt.

Skifte i syn på kolhydrater
– En stark tendens de senaste åren i vår undersökning är hur kolhydraterna mer och mer får upprättelse. 67 procent säger idag att det finns bättre och sämre kolhydrater vilket är en ökning med 12 procentenheter på bara fem år, fortsätter Maria Sitell.

59 procent instämmer i att det finns en överdriven rädsla för bröd och kolhydrater och 63 procent håller med om att hjärnan behöver kolhydrater. 44 procent säger sig vilja äta mer ”bra” kolhydrater vilket är en ökning med 17 procentenheter på fem år.

51 procent anger att de äter mer fullkorn än för 5–7 år sedan
Främsta skälen uppges vara:
– Ökad mättnadskänsla – 41 procent
– Hälsoskäl – 41 procent
– Att det finns ett större utbud av dels fullkornsprodukter, dels att dom är godare anges också som skäl.

Bröd fortsätter vara dominerande vid valet av hur man helst äter fullkorn. Vid val av tre matgrupper av totalt åtta hamnade bröd på 68 procent (ökning sedan förra året), följt av flingor och müsli, 25 procent och gröt, 24 procent.

Sex av tio vet att fullkorn är bra för hjärt- och kärlsjukdomar och vid diabetes typ 2. Endast drygt tre av tio vet att fullkorn bara finns i spannmål. Den yngre gruppen har lägst fullkornskunskaper men är samtidigt de som har ökat sitt intag mest. Anledningen till ökningen i gruppen 18–25 år uppges vara Livsmedelsverkets rekommendationer och av ren vana.

Varför man inte väljer fullkorn
Främsta barriären för att inte äta fullkorn anges vara att det är för dyrt, tråkigt och svårt att det är svårt att hitta rätt produkter.

Forskningen visar tydligt att fullkorn är den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa allra mest men hamnar fortfarande lågt när olika livsmedel ska graderas avseende nyttigast. Närmare bestämt först på plats åtta slaget av frukt och rotfrukter, frukt och bär samt fisk som tar pallplatserna. Baljväxterna är den grupp som tar för sig mest och får numera en fjärdeplats. Övriga placeringar har inte ändrat sig mer än marginellt sedan 2016.

Brödintag utifrån partisympatisörer och persona
Nytt för i år är att vi undersökt brödvanor utifrån partisympatier och så kallade personas. Socialdemokrater är de flitigaste brödätarna, följt av sverigedemokrater, moderater och lägst vänsterpartister, från 64 procent till 39 procent. Vänsterpartister bakar eget bröd i högre grad och sverigedemokraterna var mest oroade för brödpriserna. Övriga partigrupper fanns inte tillräcklig bas för. Bland de olika personas man kunde identifiera sig med angav de ’prismedvetna’ högst dagligt brödintag medan ’kreatörer’ hade lägst. Intaget av bröd var dock mycket jämnt över de olika grupperna.

Bra detaljer för den nyfikne
Brödtermometern finns i sin helhet på Brödinstitutets hemsida, både som kortversion och fördjupad version. Klicka här.

Brödtermometern presenterades den 6 mars vid ett seminarium med följande medverkande:
Claes Johansson, Lantmännen
Christina Nordin, generaldirektör, Jordbruksverket
Anders Parment, generationsforskare
Ingela Stenson, moderator
Sara Johansson, analysföretaget United Minds
Maria Sitell, Brödinstitutet
Du kan se seminariet i sin helhet nedan.

*Enligt Global Burden of Disease (GBD) som är en omfattande global forskningsstudie som beskriver dödlighet och sjuklighet från större sjukdomar, skador och riskfaktorer över hela värden. Uppgifter samlas in och analyseras av ett konsortium som består av mer än 3600 forskare från 145 länder. Ansvarig för projektet är Institute for Health Metrics and Evaluation. Till Livsmedelsverkets grafik över GBD

Vad är Brödinstitutet?
Brödinstitutet lyfter fram brödets goda smak och det positiva sambandet med god hälsa och klimatsmarta val, med vetenskapen som grund. Brödinstitutets verksamhet startade 1957 som ett samarbete mellan myndigheter, handeln och brödbranschen. Under 1970-talet lanserades den klassiska reklamkampanjen ”Socialstyrelsen rekommenderar 6-8 skivor bröd om dagen”. Det är än idag en av Sverige genom tiderna mest uppmärksammade aktiviteter. Idag är Brödinstitutet en del av branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer.

Foto: Brödinstitutet