Idag firas Räkmackans dag, en tradition som instiftades 2010 av Arlanda flygplats. Bakgrunden är enkel, Arlanda, tillsammans med Landvetter flygplats, säljer varje vecka flera tusen räkmackor till resenärer som vill börja sitt äventyr med något riktigt svenskt. Räkmackan har nämligen blivit mer än bara en smörgås, den är en symbol för reslust, vardagslyx och den där lagomfesten som svenskar älskar.

Men räksmörgåsens historia går långt bortom flygplatsernas serveringar. Den tar sin början i Danmark under slutet av 1800-talet, där de första smörgåsarna med räkor (friskpillede fjordrejer) började serveras. Det danska smørrebrødet var redan då en gastronomisk stolthet, enkelt men elegant med bröd, smör, minst en sorts sovel, en sås och garnering. En av de mest kända pionjärerna var vinhandlaren Ida Davidsen, vars restaurang erbjöd hela 178 olika smørrebröd, bland dem en räksmörgås. Menyn, ”den berømte smørrebrødsseddel”, finns kvar än idag och drivs fortfarande av femte generationen i familjen.

Från danska färjor till svenska kuststäder
Via Danmarksfärjorna tog sig räksmörgåsen över till Skåne och Göteborg. Redan 1872 startade reguljära färjeförbindelser mellan Göteborg och Fredrikshavn, och med dem följde också matkulturen. När Stena Line lanserade sin linje till Skagen 1962 blev resorna snabbt populära tack vare låga biljettpriser, taxfreeshopping och billig mat. Göteborgshumorn döpte dessa turer till ”Flytfesten” – en blinkning till att själva resan blev ett firande. Ombord serverades räkmackor tillsammans med en Grön Tuborg, en Gammeldansk och kanske en cigarill, en kombination som uppfattades som både exotisk och dekadent i det strikta Sverige på den tiden.

Räksmörgåsen intar fastlandet
Under 1950- och 60-talet började räksmörgåsen sprida sig från hamnar och färjor till restauranger och kaféer runt om i landet. På Berns i Stockholm fanns den redan på 1950-talet med på matsedeln under avdelningen ”smårätter” för 4 kronor och 50 öre, ett ganska högt pris då, men populärt som en lyxigare lunchrätt.

Fenomenet ”turandet”, där skåningar helt enkelt tog färjan över Öresund för att äta och ha trevligt, bidrog också till räksmörgåsens spridning. Rekordåret 1965 reste över två miljoner passagerare över sundet, och även om ingen statistik över sålda räkmackor finns, kan man gissa att det rörde sig om stora mängder.

Från flytfest till flygfest
När charterresorna slog igenom på 1960-talet flyttade den maritima traditionen till flygplatserna. Att resa utomlands blev en festlig upplevelse, man lämnade ”Förbudssverige” bakom sig och inledde resan med en räkmacka och en öl i avgångshallen. Räkmackan fyllde rollen som något lätt men ändå lyxigt innan avgång, och blev snart en flygplatsklassiker.

Det är ingen slump att Arlanda i början av 2000-talet sålde över 5 000 räkmackor i veckan, motsvarande 260 000 per år och 42 ton räkor. När Räkmackans dag instiftades 14 oktober 2009 var det därför helt naturligt att Arlanda tog initiativet. Landvetter hakade på året därpå, och numera uppmärksammas dagen även på flera restauranger runt om i landet.

Räkornas väg till smörgåsen
Räkan har också en fascinerande historia i Sverige. Redan på 1500-talet åt överklassen skaldjur, medan vanligt folk betraktade dem som orena ”havsinsekter”. Först vid sekelskiftet 1900 blev räkfisket mer organiserat och 1902 startade det första systematiska räkfisket i Kosterfjorden. 

En symbol för vardagslyx
En klassisk svensk räksmörgås består av handskalade räkor, majonnäs, kokt ägg, citron och ibland kaviar eller dill, allt på en generös skiva bröd, ofta kavring eller ljust bröd. Den är festlig och smakrik, långt ifrån asketismens ostmackor. Kanske är det just därför den älskas, en lovsång till livet, havet, resandet och känslan av att unna sig något gott.

Idag hittar man räksmörgåsen överallt, från enkla vägkrogar till lyxiga hotell, från flygplatser till färjor. Den är både folklig och exklusiv, både vardag och fest. Och varje tugga av den fluffiga högen med handskalade räkor, majonnäs och citron smakar nästan som frihet.

Så fira Räkmackans dag med en räkmacka och varför inte ett glas vitt vin, en kall öl eller en klassisk Grön Tuborg? Det är en tradition som förenar Danmark, Göteborg, Skåne och hela Sverige i en enda läcker bit av vår kulturhistoria.

Foto på räkmacka: Hansens konditori i Piteå 

✶✶✶

Om Robbans bästa
Jag heter Robert Kwok och det är jag som driver fikabloggen Robbans bästa. Sedan 2013 har jag delat med mig av min passion för fika, tipsat om kaféer och skrivit om allt som gör den svenska fikakulturen så speciell. Jag vill förtydliga att Robbans bästa är en blogg – inte en affär där du kan beställa tårtor, landgångar, bröd och bakverk.

Jag skriver även artiklar för både svensk och internationell media, samt för företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen. Bloggen är helt oberoende och fri från betalda samarbeten, så här slipper du irriterande annonser som dyker upp överallt.

Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.