Idag är det inte vilken dag som helst – idag lyfter vi på hatten för den fantastiska kanelbullen! Denna älskade lilla bulle har en alldeles speciell plats i våra hjärtan och på våra kaffebord. Om jag bara fick ta med mig ett enda bakverk till en öde ö, skulle valet utan tvekan falla på en kanelbulle❤️

Kärleken till kanelbullar har funnits med mig länge. När jag var bagarlärling på Tössebageriet för många år sedan var det just kanelbullarna jag tyckte allra bäst om att baka. Kanske är det därför de fortfarande har en alldeles särskild plats i mitt hjärta.

Bullen som vi känner den idag började ta form i 1920-talets Sverige, men fick sitt stora genombrott först på 1950-talet. Sedan dess har den varit en självklar och oumbärlig del av vår svenska fikakultur. Men kanelbullen har faktiskt inte alltid haft en egen dag. Det var först 1999 som den fick sin alldeles egna dag i kalendern – Kanelbullens dag, som infaller den 4 oktober varje år. Initiativtagare var Kaeth Gardestedt, då projektansvarig på Hembakningsrådet. Hennes mål var att lyfta fram den svenska hembakartraditionen genom att uppmärksamma ett älskat bakverk, och valet föll ganska naturligt på kanelbullen.

Att dagen placerades i början av oktober var ingen slump. Hösten är en tid då vi gärna kryper upp under en filt, tänder ljus och njuter av doften av något nybakat. På den tiden fanns inga sociala medier som kunde hjälpa till att sprida budskapet, så Kaeth fick under flera år arbeta målmedvetet för att övertyga både media och branschfolk om att Kanelbullens dag var värd att uppmärksammas.

Och nog kan man säga att hon lyckades.

Genom åren har kanelbullen dessutom fått många olika former och namn. Dubbelsnäcka, knut, kanelsnäcka, kanelsnurra, kanelbriocher, fransk lilja och vegabröd är bara några av dem. Formen har förändrats med tiden, men kärnan har varit densamma, en mjuk vetedeg fylld med smör, socker och kanel, gärna med lite kardemumma i degen.

Att kanelbullen är älskad av svenska folket råder det knappast någon tvekan om. Förra året njöt hela 62 procent av svenskarna av en kanelbulle under Kanelbullens dag, och av dessa blev 44 procent bjudna på bullar på jobbet, enligt branschföreningen Sveriges bagare och konditorer. Totalt åt vi omkring 9 123 000 kanelbullar!

Det innebär förstås också en hel del råvaror. För att baka alla dessa bullar går det åt enorma mängder mjöl, smör, socker, vatten, pärlsocker, jäst, ägg, kanel, kardemumma och salt. Bara mängden mjöl uppgår till omkring 274 ton! Det säger en del om vilken plats den lilla kanelbullen faktiskt har i vårt fikande land.

I år infaller Kanelbullens dag på en söndag, vilket väntas påverka försäljningen eftersom många av de stora företagsbeställningarna uteblir. Därför har det också börjat höjas röster för att ge dagen ett mer flexibelt datum, så att den alltid infaller på en vardag. Om det blir så återstår att se. Men en sak är säker: bullarna lär fortsätta ätas oavsett vilken veckodag det är.

För vad vore egentligen en kanelbulle utan kanel? Kanelen är en av de viktigaste ingredienserna för den där klassiska smaken, och valet av kanel kan faktiskt göra större skillnad än man kanske tror. Bland de sorter som brukar lyftas fram finns saigonkanel, som växer i centrala och norra Vietnam, och ceylonkanel, som ofta rankas högt för sin fina och aromatiska smak.

Min fru Annie och jag brukar alltid köpa äkta ceylonkanel. Den är ljusare i färgen, sprödare och har en mildare smak än den vanligare kassiakanelen. En äkta kanelstång består dessutom av flera tunna lager som rullats ihop, medan kassia ofta är grövre och har en kraftigare, något beskare smak. Vill du läsa mer om kanelens historia och bakgrund finns mer information här.

När kanelen är malen kan det däremot vara svårt att se skillnad på sorterna. Ett tips är därför att titta på det latinska namnet. Äkta ceylonkanel heter Cinnamomum verum eller Cinnamomum zeylanicum. Den vanligare kassiakanelen innehåller dessutom betydligt mer kumarin, ett ämne som i stora mängder kan vara skadligt för levern. Därför finns det inom EU gränsvärden för hur mycket kumarin livsmedel får innehålla. Mer information finns hos Livsmedelsverket.

Men i slutändan är kanelbullen så mycket mer än bara mjöl, smör, socker och kanel. Den är en symbol för gemenskap, svensk hembakning och den där speciella fikastunden som får vardagen att stanna upp en stund. Den väcker barndomsminnen, skapar doftminnen och är nästan alltid en anledning till ett leende. Kanske är det just därför den har fått en så självklar plats i våra hjärtan.

För mig behöver kanelbullen egentligen ingen särskild dag – jag älskar bullar året runt! Men idag, på självaste Kanelbullens dag, får det nog ändå slinka ner en bulle eller två❤️

Mer om kanelbullar
Bortom kanelbullens horisont
Så här bakar vi kanelbullar – möt 10 hantverksbagare
Inför kanelbullens dag 2021 – möt 17 bagare/konditorer

✶✶✶

Om Robbans bästa
Jag heter Robert Kwok och det är jag som driver fikabloggen Robbans bästa. Sedan 2013 har jag delat med mig av min passion för fika, tipsat om kaféer och skrivit om allt som gör den svenska fikakulturen så speciell. Jag vill förtydliga att Robbans bästa är en blogg – inte en affär där du kan beställa tårtor, landgångar, bröd och bakverk.

Jag skriver även artiklar för både svensk och internationell media, samt för företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen. Bloggen är helt oberoende och fri från betalda samarbeten, så här slipper du irriterande annonser som dyker upp överallt.

Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.