Kärt barn har som bekant många namn och få bakverk har väl fler än radiokakan. Genom åren har den gått under benämningar som ischokladkaka, kexkaka, lördagskaka, radiotårta och källarkaka. Även utomlands finns dess syskon: i Danmark heter den dansk chokoladekage, i Norge Delfiakake (äts främst under julen), i Tyskland Kalter Hund (kall hund) och i Italien finns en släkting vid namn chocolate salami rollo. Oavsett språk och namn är radiokakan ett bakverk som väcker minnen och för många doftar den trygghet, barndom och söndagsfika hemma hos mormor.

Radiokakan slog igenom på allvar under efterkrigstidens Sverige och blev snabbt en favorit i de svenska hemmen. Numera syns den inte lika ofta på kaféer och konditorier, men den är fortfarande lika älskad av dem som minns den. Den kräver varken ugn eller avancerade moment, smeten rörs enkelt ihop, varvas med Mariekex och får stelna i kylskåp. Resultatet är en saftig, chokladig klassiker där den lena chokladkrämen möter kexens sprödhet. En perfekt kaka att plocka fram när man får oväntat besök, den håller sig länge i kylen och passar alltid lika bra till kaffet.

En kaka med många historier
Men varför heter den egentligen radiokaka? Ja, det finns nästan lika många teorier som det finns namn på kakan. En populär förklaring kommer från SVT:s program Historieätarna. Enligt den ska radiokakan ha lanserats redan under radions barndom på 1920-talet. På den tiden var radioapparaterna stora, tunga och ofta utrustade med hörlurar och svaga kristallmottagare. Då ville man ha ett fika som kunde ätas utan att störa, något som inte knastrade eller smulade när man satt samlad runt radion. En tyst kaka för ljudets nya tidsålder, helt enkelt. Med samma tanke gjorde man till och med reklam för bananer som ”traktering vid radiokalas”.

En annan teori pekar på 1950-talet och det legendariska radioprogrammet Karusellen, lett av Lennart Hyland. I Sveriges Radios arkiv finns uppgifter som tyder på att ett recept kallat ”Guns radiokaka” presenterades i programmet och därefter spreds över landet. Hyland var sin tids stora folkkära röst, och det är inte otänkbart att hans program hjälpte till att sätta kakan på kartan. Det sägs till och med att namnet myntades efter att receptet vunnit en av programmets husmors-tävlingar. Och så finns förstås den estetiska förklaringen: när man skär upp radiokakan påminner de tunna, randiga skivorna faktiskt om de gamla radioapparaternas tygklädda högtalargaller. En kaka som både såg ut som och passade till radion, mer tidstypiskt än så blir det knappast.

Radiokakan dök för första gången upp i tryck redan i Prinsessornas kokbok från 1931, då under namnet Margaretakaka. Där användes kakaopulver i stället för choklad och palmsmör i stället för kokosfett men grundidén var densamma: kex varvade med en chokladsmet som fick stelna kall. Receptet markerades med en asterisk, vilket i kokboken betydde att det var ”särskilt omtyckt”. Sedan dess har kakan dykt upp i flera svenska klassiker, inte minst i ”Sju sorters kakor”, den legendariska kokboken som sedan 1945 funnits i snart varje svenskt hem. I den versionen är receptet i princip identiskt med dagens: choklad, kokosfett, ägg, socker och Mariekex, enkelt, snabbt och pålitligt.

En kaka som höll sig kall
Radiokakan blev snabbt en symbol för det moderna hemmet. Den speglade den nya tidens ideal, enkel att göra, lätt att förvara och med en touch av lyx tack vare chokladen och kokosfettet. När kylskåpet gjorde sitt intåg i de svenska hushållen fick kakan sin självklara plats, eftersom den stelnar just i kyla. Den höll sig dessutom fräsch länge, vilket gjorde den till en klassisk ”bra-att-ha-hemma-kaka”, perfekt när grannen tittade in på en kopp kaffe eller när släkten kom på helgfika.

Radiokakans charm i dag
Radiokakan har fortfarande en självklar plats på många fikabord och vid nostalgiska kafferep. Det fina är att den är lika enkel att göra som förr: smält choklad och kokosfett, vispa ihop med ägg och socker, varva med Mariekex i en avlång form och låt stå kallt några timmar. Sedan är det bara att skära i tunna skivor och njuta. På många retrokaféer har radiokakan en självklar plats bland bakverken, en tidlös klassiker som fortsätter att charma nya generationer fikavänner. Oavsett om du tror att radiokakan fick sitt namn för att den kunde ätas ljudlöst, för att den liknade en gammal radio, eller för att den presenterades i ett populärt radioprogram, så är en sak säker, den är en svensk klassiker med charm, historia och karaktär. Så varför inte återuppliva traditionen till helgens fika? En kaka som inte bara smakar ljuvligt, utan som också bär på en liten bit svensk kulturhistoria.

Känner du till några klassiska bakverk från svunna tider som man idag knappt ser? Det kan vara regionala eller lokala bakverk. Skriv en kommentar här på bloggen eller tipsa mig via e-post.

Läs även
Värmländska bakverk – molusk, theboll och Mårbackakaka
Killevipp – en godbit från Kristianstad
Nostalgifika -klassiska bakverk jag vill se mer av

✶✶✶

Om Robbans bästa
Jag heter Robert Kwok och det är jag som driver fikabloggen Robbans bästa. Sedan 2013 har jag delat med mig av min passion för fika, tipsat om kaféer och skrivit om allt som gör den svenska fikakulturen så speciell. Jag vill förtydliga att Robbans bästa är en blogg – inte en affär där du kan beställa tårtor, landgångar, bröd och bakverk.

Jag skriver även artiklar för både svensk och internationell media, samt för företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen. Bloggen är helt oberoende och fri från betalda samarbeten, så här slipper du irriterande annonser som dyker upp överallt.

Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.