Idag firar vi kanelbullen med pompa och ståt från Haparanda i norr till Ystad i söder. Få bakverk är väl så älskad som kanelbullen. Den är god, enkel att baka och älskas av ung som gammal. Kanelbullen är helt enkelt bäst. Visst, alla håller inte med. Min fru Annie äter hellre kardemummabullar då hon tycker den ger mer smak. Tur att vi alla är olika.
Jag tänker inte dra kanelbullens historia utan hänvisar till kanelbulletestet där jag lagt med länkar till sajter som beskriver dess bakgrund. Gällandes kanel så anses den bästa vara Saigonkanel som växer i centrala och norra Vietnam. Även Ceylonkanel rankas i topp och den brukar Annie och jag köpa. Äkta kanel är ljusare i färgen än den falska kassiakanelen och stängerna är sprödare och lättare att pulvrisera. En äkta kanelstång är alltid rullad i flera varv, medan den falska kassian bara har inrullade kanter. Den äkta kanelen ska heller inte ha en bitter smak.
När kanelen är mald är det svårt att se hur tjock den varit, då får du kolla det latinska namnet (äkta kanel heter cinnamomum verum eller cinnamomum zeylanicum). Kanel som säljs hos våra vanligaste livsmedelsaffärer är dessvärre av sämre kvalité och äkta kanel i mald form är få som tar in i sortimentet. Det finns även hälsorisker med den falska kassiakanelen som är vanligt förekommande i affärerna med ämnet Kumarin men det tänker jag inte ta upp en dag som denna. Om du vill läsa mer om kanel så kan du göra det här.
Jag älskar hösten med naturens färgskiftningar och häromdagen kunde jag inte låta bli att samla lite löv som fallit till marken och ta ett foto tillsammans med en kanelbulle och en kopp kaffe. Njut av dagen och låt bullen smaka.
Skriv ett svar