Det är torsdag eftermiddag. Doften av kokkaffe sprider sig genom köket och blandas av doften av nygräddade småkakor. Den virkade duken är struken, kopparna med guldkant står redo och kakfaten dignar av godsaker. I hörnet sitter tant Elvira, stickorna rör sig långsamt, men hon lyssnar mer än hon stickar. För snart knackar det på dörren, och då är det dags, veckans höjdpunkt: kafferepet.

Från kaffets intåg till kafferepstradition
Kaffet kom till Sverige redan på slutet av 1600-talet, men det var länge en dyr och exklusiv dryck. Under 1700-talet blev kaffehusen populära i de större städerna, men det var först på 1800-talet som kaffedrickandet slog igenom i bredare folklager. Vid sekelskiftet 1900 var kaffet en självklar del av vardagen och grunden till fikatraditionen som vi känner den idag. Kafferepet, i sin klassiska form, växte fram under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det var en social sammankomst i hemmet, oftast på eftermiddagen, där grannar, släktingar och väninnor träffades för att dricka kaffe och äta småkakor. Traditionen blomstrade under första halvan av 1900-talet och nådde sin höjdpunkt mellan 1940-1960.

Sju sorters kakor
Begreppet sju sorters kakor har en egen historia. Det finns flera teorier, men en av de vanligaste är att det under 1800-talet ansågs lagom med sju olika småkakor för att visa gästfrihet och status, färre än så uppfattades som snålt, fler kunde ses som att man “försökte för mycket”. Kokboken Sju sorters kakor, som första gången gavs ut av ICA-förlaget 1945, bidrog starkt till att cementera traditionen. Den blev snabbt Sveriges mest sålda bakbok och finns fortfarande i många hem. Här fanns recept på klassiker som drömmar, chokladsnitt, bondkakor och mandelmusslor, alla självklara stapelvaror på kafferepet.

Så gick ett kafferep till
Kafferepet hölls ofta på torsdagar eller söndagar. Värdinnan började förbereda flera dagar i förväg, kakor bakades (även mjuk kaka), kaffepannan putsades och bordet dukades med finporslin och nystrukna servetter. När gästerna kom serverades kaffet i små koppar, ofta med mjölkkanna och sockerskål bredvid. Det var också ett tillfälle att visa sitt hem från sin bästa sida. Gardinerna skulle vara rena, duken pressad och gärna en blomsterbukett på bordet. För vissa var kafferepet lika mycket en social tävling i bakning och stil som en vänskaplig sammankomst.

Kafferepet som social motor
I en tid utan sociala medier, mobiltelefoner eller tv-apparater i varje hem, var kafferepet en viktig källa till information, och ja, skvaller. Här diskuterades byns händelser, stora som små, och man höll koll på vem som var på väg att gifta sig, sälja gården eller resa bort. På landsbygden kunde kafferepet också fylla en viktig praktisk funktion då man hjälpte varandra, delade recept, planerade gemensamma aktiviteter och höll samman gemenskapen.

Nedgång och förändring
Under slutet av 1960-talet och in på 1970-talet började kafferepet förlora sin centrala roll. Kvinnor började i större utsträckning arbeta utanför hemmet, och tiden för flera dagars bakförberedelser blev knapp. Samtidigt fick kaféer och konditorier en ny boom, där man kunde träffas på neutral mark och slippa disk och bakstress. Men traditionen försvann aldrig helt. På vissa platser, särskilt i mindre samhällen och inom föreningslivet, fortsatte kafferepet att leva vidare. Det var också ett återkommande inslag i nostalgiska sammanhang och vid högtider, till exempel på temafester, hembygdsdagar och när det vankades församlingskaffe.

Kafferepet idag
I en tid där vi pratar mycket om “slow living” och längtar efter genuina möten, känns kafferepet nästan modernt igen. Det finns något både charmigt och värdefullt i att samlas hemma, duka upp småkakor och prata länge. Jag har vid flera tillfällen tidigare skrivit om Äldrekontakt, som arrangerar fikaträffar för ensamstående äldre. Där kan du bjuda hem en senior person på kafferep, vilket ofta är mycket uppskattat. Läs inlägget här. Kanske är det dags att damma av den gamla kakburken, plocka fram farmors porslin och bjuda in till ett riktigt kafferep med eller utan de klassiska sju sorters kakorna. För som någon sa: Det är inte kaffet eller kakorna som gör kafferepet speciellt – det är människorna runt bordet.

Kafferepets tidslinje
1685 – Kaffet introduceras i Sverige via hamnstäder som Göteborg och Stockholm, men är länge en exklusiv dryck för de välbeställda.
1700 – 1800-talet – Kaffehus blir populära i städerna, men kaffedrickandet är fortfarande främst en herrsyssla.
1820 – 1850 – Kaffedrickandet sprider sig till bredare lager av befolkningen, särskilt på landsbygden.
Slutet av 1800-talet – Hemmafikat och kafferepet växer fram som social form, särskilt bland kvinnor.
1900–1940-talet – Kafferepet etableras som självklar tradition i svenska hem, ofta på torsdagar eller söndagar.
1945 – Kokboken Sju sorters kakor ges ut av ICA-förlaget och blir en bestseller, vilket stärker traditionen.
1950 – 1960-talet – Kafferepet når sin höjdpunkt; finporslin och sju sorters kakor är standard.
1970-talet – Traditionen minskar i omfattning när fler arbetar heltid och kafébesöken blir vanligare.
2000-talet – Kafferepet återupptäcks i nostalgiska och kulturella sammanhang, bland annat vid hembygdsdagar och som temafester.

De klassiska sju sorterna (det förekom många olika varianter, men nedan sorter återkommer ofta i äldre receptböcker)
Drömmar – spröda småkakor smaksatta med hjorthornssalt och vanilj.
Chokladsnitt – sega och knapriga med chokladsmak, ibland toppade med pärlsocker.
Bondkakor – smöriga kakor med hackad mandel och sirap.
Mandelmusslor – små skalformade kakor fyllda med grädde och bär.
Syltkakor – mördegskakor med en klick hallonsylt i mitten.
Finska pinnar – avlånga kakor med pärlsocker och hackad mandel på toppen.
Strassburgare – spritsade mördegskakor som ibland doppas i choklad i ändarna.

Vid kafferep bakades ofta både sockerkaka, vetebröd och ibland även tårta, utöver de klassiska sju sorters kakor. Ofta turades man om att vara värd för kafferepet, där vissa bakade allt själva medan det också var vanligt att gästerna tog med sig ett eget bakverk. På så sätt blev kafferepen en gemensam festlighet där alla bidrog till att skapa en trivsam och minnesvärd stund tillsammans.

Läs även
Från cafésamtal till fikasnack
Kaffeförbud, kafferep och sju sorters kakor.
Historia

✶✶✶

Om Robbans bästa
Jag heter Robert Kwok och det är jag som driver fikabloggen Robbans bästa. Sedan 2013 har jag delat med mig av min passion för fika, tipsat om kaféer och skrivit om allt som gör den svenska fikakulturen så speciell. Jag vill förtydliga att Robbans bästa är en blogg – inte en affär där du kan beställa tårtor, landgångar, bröd och bakverk.

Jag skriver även artiklar för både svensk och internationell media, samt för företagare som vill lyfta fram den svenska fikakulturen. Bloggen är helt oberoende och fri från betalda samarbeten, så här slipper du irriterande annonser som dyker upp överallt.

Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, antingen här på bloggen eller via e-post. Mer om Robbans bästa här.